såsom hvilkens afbild solen betraktades. Denna reformation blir i det följande närmare omtalad; här må blott anmärkas, att Amonhotep IV, då han införde den nya religionen, lemnade Thebe, som var hufvudsäte för den gamla polytheistiska religionen, och uppbyggde en ny residensstad längre ned vid Nilen, i närheten af det nuvarande El Amarna. Kort efter Amonhotep IV:s död förföllo den nya religionen och den nya hufvudstaden lika hastigt som de uppstått.
Den 19:de dynastien (1231—1022 f. Kr.) lyfte ånyo upp Egypten ur den vanmakt, hvari det för en kort tid sjunkit under de oroligheter, som egde rum mot slutet af den 18:de dynastien. Sethos I, dynastiens andre konung, var en af Egyptens mest krigiske furstar; han gjorde krigståg till Arabien, Syrien, Mesopotamien, Assyrien, Armenien, Pun och Ethiopien, segrade öfverallt och förde med sig hem fångar och rikt byte från alla dessa länder. Han utmärkte sig likaledes genom sina storartade byggnadsföretag; i Abydos, Kurnah och Karnak stå ännu härliga ruiner qvar som lefvande vittnen derom; särskildt förtjenar den väldiga pelarsal nämnas, som han uppförde i rikstemplet i Karnak: stentaket, som öfvertäcker ett rum af 164 fots djup och 320 fots bredd, hvilar på 134 pelare; hvar och en af de 12 pelarne i midten är 66 fot hög och 36 fot i omkrets, de öfriga pelarne hafva ett omfång af 27 fot och äro 40 fot höga.
Sethos I:s son och efterträdare, Ramses II, Herodotos’ Sesostris (1180—1114 f. Kr.), var kanske icke så framstående genom stora eröfringar, om han än i hög grad utmärkte sig genom sin personliga tapperhet, men han har mer än någon annan Pharao blifvit gjord till föremål för de egyptiske poeternas sånger och lofqväden och derigenom i folkets mun och traditionen upphöjts till Egyptens berömdaste hjelte. Det är isynnerhet hans strider mot Chetafolket i Syrien, som af den egyptiske skalden Pentaur blifvit besjungne i ett epos. Denna egyptiska iliad har blifvit mycket spridd, ty bildliga framställningar och fragment deraf finnas på flera af Ramses II:s monument, såsom i Abu-Simbel, Luksor, Karnak och Ramesseum, förutom att största delen af texten läses i hieratisk skrift på en papyrus, som nu förvaras i British Museum.
Inskriften i Abu-Simbel börjar berättelsen sålunda: Den 9:de Epiphi år 5 af Ramses Miamons regering var Hans Majestät i Asien på sitt andra segerrika fälttåg. Han uppslog sitt läger i närheten af Kadesch, och då han väntade på underrättelse om hvarest fienden befann sig, kommo några Beduiner till honom, erbjödo sin tjenst och meddelade den upplysningen, att den usla Cheta-fienden af fruktan för Egyptierna dragit sig tillbaka till Chiraba norr om Tunep. Men de
