åt dig bränneoffer af feta lam med doften af vädurar; Jag vill offra storboskap och bockar. Selah.
16Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, alle I som frukten Gud, Hvad han har gjort min själ. 17Till honom ropade jag med min mun, Och nu bor lofsång på min tunga.[1] 18Hade jag hyst ett ondt uppsåt i mitt hjerta, Skulle Herren icke hafva hört mig;[2] 19Men Gud har hört, Han har lyssnat till mitt böneljud. 20Välsignad vare Gud, Som icke visat bort min bön Och icke tagit sin nåd från mig.
- ↑ Ps. 50:15.
- ↑ OrdsB. 1:24 f; 28:9; Joh. 9:31.
67 Psalmen.
Folkverldens omvändelse till Israels Gud.
1För sångmästaren, med strängaspel; en psalm, en sång.2Gud vare oss nådig och välsigne oss. Han låte sitt anlete lysa bland oss (Selah):[1] 3Att man på jorden må lära känna din väg, Bland alla hednafolk din frälsning.[2]
4Folken lofve dig, o Gud; Hela folkverlden lofve dig.[3] 5Folkslagen fröjde sig och juble; Ty du skall döma folken rätt, Och folkslagen på jorden skall du leda. Selah.
6Folken lofve dig, o Gud, Hela folkverlden lofve dig! 7Jorden har gifvit sin frukt; Gud, vår Gud välsigne oss.[4] 8Gud välsigne oss, Och alla jordens ändar frukte honom!
68 Psalmen.
Seger- och triumfpsalm.
1För sångmästaren; af David en psalm, en sång.2Må Gud stå upp och hans fiender förskingras, Och hans hatare fly för hans anlete!»[1] 3Ja, såsom rök förjagas, så må du förjaga dem; Såsom vax smälter för elden, så må de ogudaktiga förgås för Guds anlete.[2] 4Men de rättfärdiga må glädjas och jubla inför Gud, De må fröjdas och åter fröjdas.[3]
