och giordhe gerna annars om icke laghen wore/ Aff huliko vthfölyer ath tu äst laghens fiende/ huadh är thå thet ath tu lärer andra ath the icke skola stiäla/ thå tu sielff äst en tiwff j hiertat/ och fulfölgder gerna vthwertes med gerningana om tu toorde/ som och icke pläghar mykit lenge wara medh sådana skrymtare/ medh mindre thet brister wäll vth medh vthwertes gerningar/ Så lärer tu thå andra/ men tigh sielffuan intit/ oxh west icke sielff huadh tu lärer/ haffuer ey heller retteligha förståndit laghen/ ja laghen föröökar syndena som hans gäher j v Capitel/ ty menniskian wardher icke vtan laghsens fiende/ iw meer laghen vthkräffuer thet man icke göra kan.
Therföre sägher ha j siwnde Capitel/ Laghen är andelighen/ Huad är thet?/ När laghen wore lecamligh/ thå skedde henne fyllest medh gerninganar/ men effter hon än andelighen gör henne ingen fyllest/ vtan alt thet tu gör får vthaff hiertans grund/ Men it sådant hierta giffuer ingen vtan gudz ande/ then gör menniskiona lijk widh laghen/ ath hon får lust till laghen aff hiertat/ och gör sidhan alt/ icke vthaff fructan eller twång/ vthan aff frijt hierta/ Så är nu laghen andelighen/ j thet ath hon will medh sådana andelighit hierta älskas och fultgöras/ och kräffuer en sådana anda/ ther han icke är j hiertat ther bliffuer synd olust, fiendskap emoot laghen/ then doch goodh& rett, och häligh är.
Så skall tu nw wänias widh oordhen/ ath ther skill mykit ååt ath göra laghesens gerningar/ och göra laghen fult/ Laghsens gerninga är alt thet menniskian göra kan aff laghen vthaff sin eghin frij wilia/ och aff sin eghin crafft/ men then stund medh sådana gerningar är lust j hiertat och twång till laghen/ äro sådana gerninga alla förtapadhe/ och till intit nyttughe/ Thet menar S. Pauslus j tridhie Capitelet thå han sägher/ Genom laghsens gerningar wardher ingen menniskia retferdugh/ Här aff serr tu nw ath icke annat är än förförilse/ ther somlighe lära/ ath man medh gerningar skall beredha sigh till nådhena/ hoo kan bereedha sigh medh gerningar til thet gott är/ then ingen goodh gerning vthan olust och owiliogt hierta göra kan?/ Huru skall the gerningen gudhi wara behaghelighen then vthaff olustugt och owiliogt hierta gåår?/
Göra laghen fult/ är medh lust och kerlek göra laghsens gerningar/ och leffua ärligha och wäll/ frij vtan laghsens twång/ likerwijs som ingen lagh eller straff wore/ Sådana lust eller frij kerlek geffuer the helghe ande in j hiertat som han sägher j femte Capitel/ MEn anden warder icke giffuen vthan allea vthi medh oc genom troona på JEsum Christum som han sägher j första Capittel/ Så kommer icke troon vthan allena genom gudz oord eller euangelium/ thet Christum förkunnar/ huru han är gudz son och minniskia dödher och vpstånden för wåra skull/ som han j tridhie. fierdhe. och tiyonde Capitel sägher.
Här aff kommer ath troon allena gör menniskiona retferdugha/ och gör laghen fult/ ty hon förer andan medh sigh vthaff Christi fårtienst/ Men anden gör menniskiona lustugha och frij hiertadha såsom laghen träffuer/ så gå thå godha gerninga sielffua vthaff troona/ thet menar han j tridhie Capitel sedhan laghsens gerningar bortcastat hadhe/ ath thet lydher så som han wille nedherleggia laghebn genom troouna/
