En storm i Kronstadt låter om sig värre än
någon annan, ty tjutet och hvinandet i de otaliga
och tätt sammanpackade fartygens tackel och tåg
jemte sjömännens eviga ohoj och hivej! är mycket
mera döfvande och fruktansvärdt än på något annat
ställe, åtminstone som jag sett. Lägger man då äfven
till schåarnes grymtande språksammelsurium, så är det
rigtigt dobra karaschå!
Kronstadt är Rysslands vigtigaste sjöfästning och det egentliga värnet för Petersburg, som ligger 5 ½ mil derifrån. Staden ser ut som Carlskrona: tråkig och med breda gator. Kronstadt är ändå ingen småstad: 60,000 menniskor tyckas slå sig rätt bra ut på sina inkomster af handel och sjöfart. Här är mycket att se och beundra, men då vädret är dåligt och ruskigt, så förlorar man lusten att lustvandra mer än nödigt är.
Uti Kronstadt jag gick, fast ur himmelens sky
Regn och hagel i ymnighet föll,
Och jag staden besåg, fast mitt resparaply
Jag beständigt för ögonen höll.
Och jag sjöknektar såg med förträffligt humör
Defilera min näsa förbi,
Och en sällsam musik blåste takten framför
Medan trummorna stämde uti.
Och de blåste, så ögonen hvälfde sig ut,
Ett entonigt tututteritu,
.jpg&oldid=457408){kind=link}