Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 2 )
Och fjärlars dans i vårens dag
Och lundens blomsterstat:
Som Israels barn dock vämjes jag
Vid denna lösa mat.”
Men fast han nu sin vilja får
Och mera kraftig spis,
Jag har dock än ej funnit spår,
Att han blef mera vis.
Ty der som flärd och högmod är,
Han går med slipad dolk;
Sen får jag höra här och der,
Att han — gör narr af folk.
Dock är den pilt jag fostrar opp
Liksom naturen fri —
Men ger mig ännu föga hopp:
Hans namn är — Poesi.
