resa der som Prickningen synes/ hwar aff han blijr så nycket skarpare.
Lin. D. eller Tullbole är lijka som den förra.
Lin. E. är Gillingen teszlijkes som förr är lärdt.
Lin. F. Fallet aff Bakstammen är såsom den förre/ doch observerandes hör desz Proportion.
Lin. G Framstamens fall stijger åter mer under.
Lin. H. Bred-Linan är som tillförende/ och wijsar dehlningen aff Benckar/ och emellan Benckarna huru Timbren lägges uth med hwar andra.
De twå smala wägare aff 1. Tum tiock som löpa öfwer Laskarna eller ändarna på Timbren synas äfwen wäl. Mitt uthi synes emellan Benckarna infälte stackota Bräder som kipes in/ och är en Gång at kunna gå på. Eller ock kan man läggia ett Bräde ända uthöfwer alla Bänckarna till at gå längz effter.
Mittskepps Spantet som är ock altijd med wanlige märcke + beteknat/ sättes här mitt uthi.
Lin. I. är Kimmingz Linian/ han reses framme mycket högre än den andra/ emadean Mittskieps Flakket/ flyttes nu så mycket längre akter.
Spantet det yttersta är Mittskieps på båda sijdor/ Bakbolssidan wijsar Timrerna och Plankorna/ ändarne aff Wägare/ och Berghultet såsom det wore affskurit twert af. Märck här är åter genom Kopparstickarens feel/ Bakbord tagit för Styrbord/ så at det Spantet som här står på Bakbord/ dhet borde stå på Styrbordz sijdan.
Benckarna beteknat med L. Bakbols sijdan wijsar dhe 2. Skarpa Spanter beteknade medh dheras
