hertigdömena Sleswig och Holstein, och då detta
icke endast skulle komma att utestänga
Swerges och Norges postkommunikation med
fasta landet, under den tid af året
postgången öfwer Stralsund icke kan begagnas,
utan äfwen till följd af osäkerheten om
brefwens framkomst betydligt rubba
handelsförhållandena och wexelrörelsen, meddelar
Posttidningen följande upplysningar: att
frågan om oafbruten postgång med
kontinenten redan för flera weckor sedan warit
föremål för Regeringens uppmärksamhet.
Ehuru, enligt 7:de artikeln af
Malmökonventionen af den 26:te sistl. Augusti,
bestämdt war utfästadt, att postgången öfwer
hertigdömena skulle återställas och intet
twifwel i detta afseende borde kunna uppstå,
föranledde likwäl den erfarenhet, som
wunnits om den nya gemensamma regeringens
i hertigdömena ringa benägenhet att
uppfylla konventionens willkor, att Konungens
minister i Köpenhamn redan i första
dagarne af November månad blef försedd med
eventuella instruktioner för det oförmodade
fall, att denna regering skulle anse sig
kunna widtaga det ej allenast mot Danmark,
men äfwen mot Brödrarikena, samt mot
Ryssland, England och sjelfwa Tyskland
fiendtliga, och mot folkrättens helgd
stridande beslut, att afbryta postförbindelserna
mellan norden och kontinenten. — Sedan
detta obetänkta och wåldsamma steg nu
blifwit taget, bör till de korresponderandes och
handlandes lugnande meddelas, att posten
twenne gånger i weckan kommer att med
Swensk kurir försändas från Kolding till
Hamburg, samt från Swenska
postkommissariatet i Hamburg till Kolding, och att
man bör hafwa all skälig anledning
förwänta, det posterna sålunda regelmessigt
komma att fortgå.
Götheborg.
— Götheborgs börs har till kommersrådet och kommendören Santesson, såsom en gärd af tacksamhet för den werksamma del hr S. tagit i bildandet af Götha kanalbolag och det kraftfulla biträde han lemnat till besegrande af de swårigheter, som wid mer än ett tillfälle hotat att omintetgöra den storartade planen att förena Östersjön och Westerhafwet, öfwerlemnat cirka 4,000 R:dr b:ko, utgörande behållningen af ångfartyget Nordstjernans reseturer mellan Götheborg, Köpenhamn och Kiel under loppet af sommaren år 1847.
— Fredags afton rymde från härw. länshäkte 3:ne der förwarade lifstidsfångar: Carl Gustaf Forsström, Carl Olsson och Magnus Olsson Hurtig. Handelstidningen upptager icke något signalement å dessa odjur.
Lidköping.
— Hushållnings-Sällskapets Berednings-Utskott har nyligen haft sammanträde här i staden, derwid fråga, bland annat, förewar om bildandet af en förening för försäkring af kreatur, som i smittosamma sjukdomar omkomma, eller som till förekommande af sådane sjukdomars widare spridande måste dödas. — Reformwännernas i orten walda Bestyrelse hade äfwen sammanträde wid detta tillfälle, och lärer fattat beslut att sammankalla Reformwännerna på nyåret.
Wenersborg.
— Det berättas såsom säkert, att t. f. Länsbokhållaren och Redogöraren wid härwarande fängelsebyggnad, Herr C. Carlsson, blifwit utnämnd till Häradsskrifware uti Sundahls, Nordahls och Wahlbo Häraders fögderi.
— Förliden Thorsdag den 14:de dennes hölls Examen med Lärjungarne wid härwarande Högre Apologist-skola, hwilkas antal under förflutna Terminen uppgått till 160.
— Sistl. Lördag anställdes examen med Lärjungarne uti Gyllenheimska lancasterskolan härstädes, i närwaro af Skolans Inspector och Directeurer samt flera af barnens föräldrar och målsmän. Wid denna nyttiga och wälgörande inrättning hafwa under året 130 gossar från 6 till 14 à 15 års ålder erhållit underwisning uti Christendom, historia, geografi och Swensk grammatik samt uti skrifning och räkning. Till några af de äldre lärjungarne, hwilka genom framsteg i lärdom och goda seder deras gjort sig förtjente, utdelades stipendier, enligt stiftelsen, ända till 40 R:dr åt hwarje. Resultatet af denna examen war för öfrigt mycket glädjande och tillfredsställande, säwäl för Skol-Directionen som barnens anhöriga samt till heder för Läraren, Herr O. A. H. Stiberg, hwilken syntes icke hafwa sparat någon möda, för att bibringa sina lärjungar sedlighet och ett klart och redigt begrepp i de läroämnen, som under året uti skolan förekommit.
Samma dag hölls jemwäl examen uti Askenstedtska flickskolan, der för året 103 flickor warit inskrifne, men endast några och 80 under hela året emottagit underwisning uti Christendom, något historia och geografi samt skrifning och räkning jemte sömnad, spånad och wäfnad med flere qwinliga handarbeten. Äfwen uti denna nyttiga läroanstalt finnes tillgång till belöningar, som utdelades åt de flickor, som deraf gjort sig mest förtjente. Utgången af denna examen wisade, det Lärarinnan, Mamsell M. Wall, på ett hedrande sätt rättfärdigat det förtroende, som blifwit henne lemnadt, att underwisa och handleda sina många elever.
— Som wi äro förwissade om, att många af wåra läsare icke allenast känna Herr Doctor Lund, utan jemwäl äro hans wänner, hafwa wi ansett oss böra reproducera följande berättelse:
"Westerås d. 7 Dec. Säsom en tacksamhets- och hyllningsgärd för Med. Doct. Lund, som nu flyttat till Sala, öfwerlemnades till honom sistl. Lördag en större Silfwerkaffekanna, en gräddskål jemte ett dussin matskedar och ett dussin theskedar, hwartill insamlingen skett från icke blott förmögne, utan ock ganska mången mindre bemedlad stadsbo, som på detta sätt wille wisa sin tacksamhet och erkänsla för den saknade nitiske läkaren och menniskowänen."
— Söndags afton observerades ett starkt norrsken, som sträckte sig öfwer horisonten åt söder. Sednare på natten inträffade frost, som ännu fortfar, med klar himmel, och torde man således kunna motse en efterlängtad förändring i både wäderlek och wäglag.
— Wi taga oss friheten fästa den förmögnare delens bland stadens inwånare uppmärksamhet på det tillkännagifwande, som stadens Fattigwårdsstyrelse låtit införa i dagens tidning, angående mottagande af gåfwor till de fattiga, för att bereda dem en treflig helg. Ett sådant tillfälle behöfwer icke något förord från wår sida. Wi endast erinra om den store skaldens ord, att "ju mer man gifwer, desto mera har man qwar."
Utlandet.
Österrike.
— Kejsar Ferdinand har nedlaggt sin regering och hans brorson, Frans Josef Carl, född 1830, utropats till kejsare. Då premierministern furst Schwarzenberg för riksförsamlingen i Kremsier förkunnade thronförändringen, beledsagades hans meddelande med ropet: "Lefwe den konstitutionelle kejsaren Frans Josef I!" och en lyckönskningsadress beslutades, den der skulle frambäras af en deputation af 30 medlemmar, 3 från hwarje provins. — Den nye Kejsaren förklarar sig för helstaten och upprätthållandet af kronans glans; han will dela makten med folkets representanter. Han har stadfästat den nuwarande ministèren.
Preussen.
— Preussiska frågan synes wilja reda sig bättre än man i början förmodade. Konungen har upplöst nationalförsamlingen och förlänat landet en konstitution. Den nya författningen fastställer likhet för alla stånd och trosbekännelser samt innehåller garantier för den personliga friheten och tryckfriheten. Skyldigheten till krigstjenst förblir som hittills allmän och nationalgardet bibehålles, alla län och fideikommisser upphäfwas, ministrarne äro answariga o. s. w. Den lagstiftande makten utöfwas af konungen och twå kamrar. Hwarje sjelfständig, wälfrejdad 21-årig preussare deltager i urwalen till andra kammaren, som wäljes på tre år och skall bestå af 360 medlemmar, medan den första kammaren wäljes på sex och utgöres af 180 medlemmar, walda indirekte. Kamrarne träda tillsamman årligen i Nov. månad och för första gången i slutet af nästa Febr. Brandenburgska ministèren förblir med några modifikationer wid statsrodret. Man menade att Berlins belägringstillstånd skulle upphäfwas den 13:de dennes.
Italien.
— Påfwen har icke kommit till Frankrike. Cavaignac har i nationalförsamlingen gifwit tillkänna, att hans helighet, enligt de sednaste depescherna, befann sig i Gaeta, der han emottagit ett besök af neapolitanska hofwet. Påfwen är fullkomligt fri, hwadan Cavaignac beslutat att skicka kontraorder till den till Civita Vechia bestämda expeditionen. Franska gesandten Harcourt befinner sig i Gaeta i påfwens omgifning och Courcelles skulle äfwen ofördröjligen begifwa sig till nämde stad. — I ett Marseillerblad förmäles, att kungen af Neapel erbjudit påfwen sina tjenster, men dennes swar är obekant. Hans helighet behöll dock "Tenare" till sitt förfogande i Gaetas hamn. — I Rom war lugnt och folkklubben har nedlaggt sin makt i en provisorisk regerings händer. Kamrarne hafwa förklarat sig permanenta.
Frankrike.
— I Paris har allt utseende af en nära förestående kamp. Mail bereder sig på det wärsta. Bonapartistiska anhanget intrigerar på allt möjligt sätt emot Cavaignac. Bland annat har man, beskyllat honom för att hafwa utdelat nationalbelöningar på det mest owärdiga sätt. C. har i nationalförsamlingen på ett segrande sätt wederlaggt denna beskyllning, men tywärr kan werkan af densamma näppeligen utplånas i landsorten före walet.
Danmark.
— En förordning af den 2 Dec. påbjuder förstärkningsmanskaps inkallande till mönstring, såwäl den s. k. "fastmands-", som "reservklassen."
— I Nordsleswig fortfara bönderna att wägra skatternas utbetalning till den sleswigholsteinska regeringen och hafwa förklarat, att de skola möta wåld med wåld, om den will genom militärhandräckning uttaga densamma.
— Wid de s. k. "Befälsskolorna" i Köpenhamn finnas nu emellan 80—90 elever färdiga att utgå till officerare och äfwen 130 till underofficerare wid infanteriet. Nästan alla dessa hafwa deltagit i detta års fälttåg och många hafwa derunder fått Dannebrogsmännens hederstecken.
— Ex-ministern Orla Lehman har blifwit utnämd till amtman i Veile på Jutland.
— Den i London för kort tid sedan aflidne bankiren Hambro har till wälgörande inrättningar i sin födelsestad Köpenhamn testamenterat den betydliga summan af 350,000 R:dr R:gs. H:r Hambro war af mosaisk trosbekännelse och wid sin födelse en "främling" i sitt eget fädernesland!
Handelsunderrättelser.
- Götheborg d. 16 Dec.
Mycken stillbet råder i warumarknaden. Brännwin har betalts med 26 sk. kannan. Jern har omsatts till 15 R:dr. Tillförseln af Spannmål har warit stor. Wackert Wårhwete hålles i R:dr 11: 16. Frisk, god Råg har omsatts till 7: 32. Hafre, wägande 10 lisp., har betalts med 3: 32, men lättare wara har sålts till 3: 24 samt 3:21, 4 t:n. Hudar, 1000 st. Rio Grand, hitförde från Rio, hafwa uppköpts till pris, som hålles hemligt. Salt, ett par under weckan tillförde laddningar Terra Vecchia, hafwa uppköpts på spekulation till 2: 10, 8, allt b:ko, t:n wid masten.
- Wenersborg d. 19 Dec.
Lucie-marknaden förliden Onsdag war mycket talrikt besökt af allmoge, oaktadt det swåra wäglaget. Priserne å landtmannaprodukter woro följande: Hwete 15 R:dr, Råg 9: 24 a 10 R:dr, Korn 6: 12 a 6: 24; Hafre 4 a 4: 24; Hwita Ärter 10 a 11 R:dr; Potäter 3: 24 a 4 R:dr pr tunna. Smör 20 a 22 sk.; Ost 12 sk. pr skålp. Ägg 40 sk. pr tjog. Fläsk 4 a 4: 24 lisp.
— Priserne å Spannmål samt Potäter under den förflutna weckan hafwa warit följande i nedannämda städer:
Borås. Råg 12 a 13 R:dr; Korn 7 a 8 R:dr; Hafre 3 R:dr; Potäter 4 a 5 R:dr; Hwita Ärter 13 a 16 R:dr.
Alingsås. Råg 10 R:dr, Korn 7: 24; Hafre 4 R:dr; Potäter 3: 24; Hwete 16 R:dr; Hwita Ärter 9 R:dr; Blandsäd 6 R:dr.
Ulricehamn. Råg 13 R:dr, Korn 7: 24; Hafre 4: 24; Potäter 4 R:dr, allt R:gs.
en spansk romans, innehållande en blandning af
kärlek och melankoli. Hon sjöng den första
versen med mycket uttryck, emedan de dallrande,
smältande tonerna af hennes röst gingo till
hjertat; men hennes prononciation och uttal felades
något, läpparne darrade, sången dog bort, och
hon brast i tårar.
Grefwen slöt henne ömt i sina armar. "Du muciserar inte wäl i afton, mitt barn!" sade han. "Jag har kanske beswärat dig för mycket. Begif dig på din kammare, och Gud wälsigna dig!" Hon bugade sig för sällskapet, utan att slå upp ögonen, och lemnade rummet.
Grefwen skakade på hufwudet, då dörren stängdes. "Någonting är som fattas flickan," sade han, "men hwad — det kan jag ej gissa. Hon har småningom förlorat liflighet och helsa. Hon war alltid en ömtålig blomma och jag har haft mycken swårighet att uppdraga henne. Förlåt en faders oartiga swaghet," fortfor han, "men jag har haft så mycken oro inom min familj, och denna stackars flicka är allt som är mig öfrigt. Ack! hon brukade wara så liflig —"
"Men är hon icke kär!" sade den lilla furstinnan med en konstig knyck på hufwudet.
"Omöjligt!" swarade den gode grefwen okonstladt. "Hon har aldrig berättat ett ord derom för mig."
Huru lite den wärdige grefwen drömde om de tusende små sorger och bekymmer, som uppröra en flickas hjerta, hwilket blifwit träffat af kärleken och som en oskyldig, oerfaren natur knappt wågar erkänna för sig sjelf!
Furstinnans nevö steg hastigt upp och promenerade kring rummet.
När den unga damen fann sig ensam på sin kammare, bröt sig hennes känsla, som på länge legat fängslad, med wåldsamhet fram. Hon öppnade fönstret, på det att den kalla luften måtte fläkta på hennes klappande tinningar. Kanhända war det lite stolthet, blandad med en rörelse af förolämpning, ehuru hennes milda natur icke syntes kunna hysa en så ond känsla.
"Han såg mig gråta!" sade hon och betäckte hastigt sina kinder; "men det rör mig ej — det rör mig ej!"
Och så sägande, stödde hon sina hwita armar i fönsterkarmen och böjde sitt ansikte mot dem, för att i tårar få utgjuta sin smärta. Hon förblef i denna ställning, förlorad i drömmar, tills ljudet af hennes fars och Caspers röster i angränsande rum gaf tillkänna att sällskapet skiljts åt. Ljusens swäfwande från fönster till fönster, wisade att man beledsagade furstinnan till sina rum, hwilka woro belägna i motsatta flygeln af wärdshuset; och den unga fröken såg bestämt figuren af furstinnans nevö, då han passerade ett af fönstren.
Hon drog en djnp suck och war på wäg att stänga fönstret, då hennes uppmärksamhet fästades på ett par personer, som just nu weko om byggningens hörn och halfhögt samtalade.
"Men hwad skall det blifwa af den stackars unga fröken?" sade en röst, som hon kände igen tillhöra wärdshuspigan.
"Pah! hon måste gå sitt öde till mötes," war gamle Pieteos swar.
"Men kan hon ej blifwa sparad?" frågade den andra bönfallande. "Hon är så mild och god!"
"Corpetto! hwad har hon gjordt dig?" frågade Pietro häftigt. "Will du förderfwa hela wårt företag för en fjollig flickas skull?" Nu hade de aflägsnat sig så långt från fönstret, att den unga Polskan ej kunde höra något widare.
Det war någonting i detta samtalsfragment, som gaf anledning frukta något anfall eller brott. Men gällde det henne sjelf? — och om så wore, hwilken fara hotade, från hwilken man bedt att hon måtte skonas? Hon war åtskilliga gånger på wägen att knacka på sin fars dörr, för att berätta honom hwad hon hade hört, men hon tänkte, att hon misstagit sig, att hon hört origtigt; samtalet måste hafwa alluderat på någon annan; det war alltför obestämdt, för att iföljd deraf taga ett beslut. Under detta tillstånd af obeslutsamhet, förskräcktes hon genom en sakta bultning på panelningen å motsatta sidan af hennes mörka kammare. Hållande upp ljuset, såg hon der en liten dörr, som hittills hade undfallit henne. Det bultade, och hon nalkades, frågande hwem det war, och förnam på rösten, att det war wärdshuspigan. Öppnande dörren, såg hon henne stå framför sig, blek och upprörd. Hon inträdde tyst och lade fingren på läpparne till tecken af försigtighet och tystnad, "Fly!" sade hon, "lemna detta hus på ögonblicket, eller ni är förlorad!"
Den unga damen darrade af förskräckelse och fordrade förklaring.
"Jag har ej tid," swarade qwinnan. "Jag törs inte — man skulle sakna mig, om jag dröjer här — men fly genast, eller ni är förlorad!"
"Och lemna min far?"
"Hwar är han?"
"I nästa kammare."
"Kalla honom hit, men förlora ingen tid."
Den unga flickan knackade på sin fars dörr. Han hade ännu ej gått till sängs. Hon skyndade in i hans rum och berättade honom den fruktanswärda warning hon erhållit. Grefwen återwände med henne till hennes kammare, åtföljd af Casper. Redan hans första frågor twingade fram sanningen ur qwinnans förwirrade swar. Wärdshuset war besatt af röfware. De skulle intränga efter midnatten, då furstinnans sällskap och de öfrige resande woro insomnade; det skulle bli ett lätt byte.
"Men wi kunna barrikadera wärdshuset, wi kunna förswara oss sjelfwa," sade grefwen.
"Men om wärdshusfolket wore i förbund med banditerna?"
"Huru kunna wi då fly? kunna wi ej befalla fram wåra wagnar och resa?"
"San Francesco! till hwad ändamål? för att genom alarm gifwa tillkänna det komplotten är uppläckt? det skulle göra röfrarne rasande, som då på en gång skulle störta öfwer eder. De hafwa fått underrättelse om det rika byte som nu finnes i wärdshuset och will ej så lätt släppa det ur händerna på sig."
"Men huru skola wi eljest komma undan?"
"Der är en häst bakom wärdshuset," sade qwinnan, "hwilken den karl just nu lemnat der, som sammankallat den del af bandet, som warit aflägsnade härifrån."
"En häst! och wi äro tre!" sade grefwen.
"Och den spanska damen!" ropade dottern med ängslan; "huru kan hon räddas från faran?"
"Diavolo! hwad har jag med henne att göra?" sade qwinnan med ilska. "Det war er jag kom att rädda; ni will bedraga mig, och wi bli alla förlorade. Hör!" fortfor hon, "man ropar på mig — jag skall bli upptäckt — ett ord ännu. Denna dörr och trappgång leder till en borggård; under det skjul, som finnes på gården, är en liten dörr som går åt fältet. Ni skall der finna hästen, bestig den och gör en omwäg i skuggan af bergåsen, som ni får se, fortsätt försigtigt tills ni kommer öfwer bäcken, och ni skall snart befinna er på wägen, just på det ställe der tre hwita kors äro spikade på ett träd; der drifwer ni på hästen och skyndar allt hwad han förmår till byn; — men besinna, mitt lif är i edra händer. Säg för ingen hwad ni hört och sett, hwad som ock må tilldraga sig här i wärdshuset."
(Slut n. g.)
Napoleons spådom om Europeas framtid.
(Ur le Siècle.)
Man har så ofta åberopat de märkliga ord, genom hwilka kejsar Napoleon från S:t Helenas klippor förutsade Europas framtid; men aldrig har wäl någon tjenligare tidpunkt funnits än nu, att återkalla dem i allmänhetens åtanka. Wi äro ännu icke wid slutet af den period, som Napoleons snille utstakat, och redan låter den djupa skakningen i Europeiska staternes inre förmoda, att hans förutsägelser skola fullkomligt uppfyllas.
"Inom 50 år skall Frankrike antingen wara republikanskt eller kossackiskt! — Om min son då lefwer, skall han under folkets jubelrop blifwa kallad till thronen. Är han icke mer till, skall Frankrike åter blifwa republik; ty ingen hand skall wåga att gripa efter en spira, som den icke mäktar att fasthålla.
Den Orleanska linien, fastän älskwärd, är alltför swag; den har för mycket gemensamt med de öfriga Bourbonerne, och dess lott skall blifwa lik deras, så framt dess medlemmar icke föredraga att lefwa såsom simpla medborgare, ehwad gestalt händelserna än må antaga.
Ännu en gång skall Frankrike blifwa republik, och de öfriga länderna följa dess exempel. — Tyskar, Preussare, Polackar, Italienare, Danskar, Swenskar och Ryssar skola förena sig med Frankrike i ett korståg för friheten. Folken skola wäpna sig mot deras herrskare, som nu skola skynda att göra koncessioner, för att ändock bewara en del af sin gamla myndighet; de skola till och med bewäpna sig mot konstitutionella konungar, som blott hafwa en inskränkt makt. Sålunda skall feodal-systemet erhålla sin dödsstöt; likt dimman på oceanen skall det förswinna wid första strålen af frihetens sol.
Men dermed blir saken ej afgjord; revolutionens hjul skall icke stanna wid denna punkt; dess styrka skall fördubblas och dess snabbhet i samma mån tilltaga. Erhåller folket först en del af sina rättigheter tillbaka, då skall segren upplifwa det, och när det wäl fått smak på frihetens förmåner, skall det blifwa uppfinningsrikt, för att ernå medlen till dess åtnjutande i ännu högre grad. — Europas stater skola några år förblifwa i en oupphörlig rörelse — likt jorden i det ögonblick, som föregår ett jordskalf; — men ändtligen bryter lavan löst och dess utströmning twingar det hela till lugn.
Englands bankrutt blir den lava, som skall omstörta werlden, uppsluka konungarne och aristokratierna, men sprida sädet till de demokratiska intressenas uppblomstring. Tro mina ord: liksom de rankor, hwilka spira upp i askan, som betäcka Ætnas och Vesuvii fot, frambringa de lifligaste winer, så skall frihetsträdet blifwa orubbligt, när dess rötter fästat sig i denna revolutionära lava, som skall öfwerswämma alla monarkier. Må det då blomstra i århundraden!
Dessa yttranden torde synas underliga i min mun; de instämma likwäl med min öfwertygelse.
Jag war född till republikan; men ödet och Europas motstånd gjorde mig till kejsare! Nu afbidar jag framtiden....
- Napoleon."
Tredje Subskriberade
SOIRÉEN
arrangeras Annandag Jul den 26 dennes å Societetslokalen härstädes. Början sker kl. 7 e. m.
Sammanträde.
Fredagen den 22:dre dennes kl. 2 eftermidd. sammanträder stadens Fattigwårdsstyrelse i Lancasterskolan, för att emottaga de gåfwor, hwilka stadens bemedlade inwånare behaga insända för
