Den här sidan har korrekturlästs
Min egen lefnadssägen
Cypressen ofta bar,
Men ganska obenägen
Att ge mig lagrar var.
De forna fröjders minne
Förbleknat i mitt sinne,
Men du, o trogna själ,
Som alltid ment mig väl,
Göm kvar, tills griftekullen
Ger sångarn ro i mullen,
Göm kvar åt mig till dess
I sista kvällens dager
En liten kvist af lager,
En liten kvist cypress!
