Kongl. Vetenskaps-Academiens Handlingar/1767/Uti hvilka Månader flera Människor årligen födas och dö i Sverige

Uti hvilka Månader flera Människor årligen födas och dö i Sverige av Pehr Wargentin

Utgiven 1767, index Index:KVA vol 28 29

Ibland andra nyttiga och märkvärdiga underrättelser, som kunna hämtas af vårt Tabell-Verk, är ock den, at det gifver tilkänna, hvilka årstider här i Riket äro de helsosoamaste, och mäst gynna Folkhopens tilväxt, antingen därigenom, at flera Barn födas, eller ock, at et mindre antal af Människor dör: ty Tabellerna visa, huru månge årligen blifvit födde och döde i hvar Månad. Et kårt utdrag däraf, lämpadt til denna undersökning, med några anmärknigar däröfver, lärer ej vara det allmänna obehageligt.

Kongl. Tabell-Commissionens framledne Secreterare Herr Jacob Faggot, Sonen, har gjordt utdraget för 6 år, nämligen ifrån 1749, til och med 1754: för de följande, til och med 1763, har jag gjordt det sjelf, undantagande åren 1755 och 1758. När jag hade dessa tu årens Tabeller hos mig, gaf jag mig ej tid at antekna Månads-summorna af Födde och Döde. Af 1756 års Tabeller, tog jag de månatligen Föddas, men ej de Dödas antal. Således meddelas här 13 års observationer på Födde, men allenast 12 års på Döde.

At undvika vidlyftighet, anföres ej hvart år för sig, utan allenast summan af alla årens Födde och Döde för hvar månad. Emedan månaderne ej bestå af lika många dagar, har jag, at dess nogare få rätta förhållandet imellan dem, uti andra Columnen, reducerat verkeliga antalet af Födde och Döde i de Månader, som innehålla mindre än 31 dagar, til så stort som det bordt vara, om alle månader varit lika långe. Där vid märkes, at Februarius, år 1753, här i Riket ej hade mer än 17 dagar, af orsak, at det förbättrade Calendarium eller Nya Sty- len det året här antogs, och 11 dagar i Febr. månad uteslötos. Därigenom skedde ock, at Månaderne blefvo dragne litet tilbaka, så at samma Månader de senare åren ej fullkomligen svarat emot samma årstider, som de 4 första åren; men skillnaden är så ringa, at den i närvarande ämne ej gör mycket til saken.

Huru många Barn blifvit födde i hvarje Månad, på 13 års tid.

Så vida mig är bekant, har ingen tilförne noga undersökt, om Människan den ena årstiden är mera fruktsam, än den andra. Herr Süssmilch, hvilken i öfrigt med så stor flit granskat alt hvad som hörer til Naturens Ordning vid Människo-slägtets fortplantning, nämner ej det minsta om denna omständighet. Det tyckes hafva blifvit taget för afgjordt och otvifvelaktigt, at människan hela året igenom är lika benägen och skickelig til afling, hvartil man angifvit såsom skäl, at hon alla års-tider njuter lika ymnig och god föda. Jag behöfver ej däruti åberopa mig någon annan, än den store och mångkunnige vår tids Physiologus, Herr von Haller.^[1] Men våra Tabeller visa dock en ganska märkelig skillnad på årstider i detta mål, såsom följande sammandrag af 13 år för ögon lägger.

Födde		Verkeligt antal af Barn.	Reduceradt antal.	Aflade.
Januarii	Mån.	100357	100357	April	Månad.
Februarii	-	90810	102799	Maji	-
Martii	-	105128	105128	Junii	-
Aprilis	-	94886	98049	Julii	-
Maji	-	84970	84970	Aug.	-
Junii	-	79658	82313	Sept.	-
Julii	-	83308	83308	Octob.	-
Augusti	-	89885	89885	Nov.	-
Septemb.	-	106003	109536	Dec.	-
Octob.	-	98304	98304	Januar.	-
Novemb.	-	91945	95010	Febr.	-
Decemb.	-	98974	98974	Martii	-

Häraf befinnes, at September varit den mäst, och Junius den minst fruktsame på Barn; samt at skillnaden ej är ringa, utan går til en full fjärdedel. I Jan. Febr. och martio tilhopa tagne, äro födde 308284; men i Majo, Jun. och Jul. allenast 250591 Barn, hvilka tal förhålla sig til hvarandra, nästan som 6 til 5. Månadernes ordning i fruktsamhet på Barn, har varit sådan: Sept. Mart. Febr. och Jan. hafva gifvit det största, Dec. Oct. Apr. och Nov. et medelmåttigt; men Aug. Maj. Jul. och Jun. det minsta antalet, då månaderne uträknas til lika många eller 31 dagar.

Om detta så förhållit sig allenast et eller annat år, kunde man tro, at det härrördt af någon besynnerlig händelse, som ej borde dragas til en beständig ordning i Naturen: men när 13 års Rön så noga med hvarannan instämma, at ej något enda är uti Majo, Junio eller Julio blifvit födde så många, som i Sept. Febr. eller Mart. samma år, och at allenast en gång Julius haft flera Barn än Januarius; tyckes det ej böra tilskrifvas någon blott händelse. Nästan den enda skiljaktighet imellan åren har bestått däruti, at Martius somliga år tagit företrädet af September: at majus och Jul. täflat med Jun. om sista rummet, och de andra hvarannan i fruktsamhet närmaste Månader, om företrädet sig imellan.

Vil man vidare efterfråga orsakerne til årstidernes olika fruktsamhet på Barn, så faller det af sig sjelft, at man först bör gå 9 Månader tilbaka och se, på hvilka årstider Barnen blifvit aflade. Det är utsatt på föregående lilla Tabell, hvaraf befinnes, at i December aflas mäst Barn; därnäst i Apr. Maj. och Junius; men minst i Aug. Sept. och October. Orsaken därtil är den, som egenteligen bör eftersökas.

Då märke vi strax, at det ej endast ankommer på mer och mindre god föda. Sant är väl, at då hela år sig imellan jämföras, hafva de år, då god tid varit i landet, funnits rikare på Barn, än missväxt-år och de nästföljande^[2]. Men inom et och samma år, tyckes denna Regel ej hålla stånd. Allmogen utgör största hopen i Landet. Han har om hösten gemenligen sina Lador fulla: då slacktar han, gör sina mästa Bröllop och Gästebud, samt gonar sig på alt sätt. Däremot börja merendels dess visthus blifva to- ma om våren: ty så äro så förmögne och så gode hushållare, at de kunna hålla jämnan. Icke dess mindre aflas långt flera Barn om våren i April, Majus och Jun. än om hösten i Aug. Sept. och October. At största myckenheten aflas i December, tycktes i första påseende kunna tilräknas en större vällefnad vid Jul-tiden, då jämväl de fattigaste pläga sig, det bästa de förmå; men Jul-glädjen börjar ej allmänt förr, än den 24 December, och 40:de veckan efter den dagen löper ej til ända förr, än den 1 Octob. följande år. Dessutom vara Jul-gästebuden gemenligen långt in i Januarius, och man ser ingen så synnerlig verkan däraf på Barn-mängden i October månad.

Mer och mindre träget och tungt arbete på olika års-tider tycktes jämväl böra minska och öka kropps och sinnens munterhet; och är det troligt, at December månads hvila och långa nätter, äga någon del i Septembris synnerliga välsignelse på lifs-frukt: men ej eller den förklaringen gör tilfyllest; ty om Våren och Sommaren är Landtmannens brådaste och tyngsta ande-tid, hvaremot han om Hösten börjar få någon lisa. Det oaktadt, aflas flera Barn om Våren, än om Hösten. Jag har därföre för min del stannat i den tankan, at Våren och första delen af Sommaren, som uplifvar hela Naturen, jämväl mer upmuntrar människan til kärlighet, än någon annan årstid, besynnerligen mer än hösten, då alt mot vintren mistar sin lifaktighet. Det enda undantag ifrån denna ordning, är December månads afvelsamhet, hvilken torde böra tilskrifvas flera sammanstötande orsaker.

Huru många Människor dödt i hvar Månad, på 12 års tid.

Döde.			Verkeliga antalet af Döde.		Reduceradt antal.
I	Januarii	Månad.	66646		66646
	Februarii	-	62994		71663
	Martii	-	74005		74005
	April	-	78293		80902
	Maji	-	78642		78642
	Junii	-	66210		68417
	Julii	-	61839		61839
	Augusti	-	58877		58877
	September	-	54537		56355
	October	-	54886		54886
	November	-	55251		57093
	December	-	59650		59650

Således hafva flere dödt i April, än i någon annan Månad: därnäst i Majus, Mart. Febr. och Junius: mindre i Jan. Jul. Dec. och Augustus: aldraminst i Nov. Sept. och October. De Dödas antal i October, är allenast två tredje-delar af det i April, då Månaderne reduceras til lika många dagar. I gemen hafva under de 6 första Månaderne af året en femtedel flere aflidit, än under de 6 senare. Månatliga antalet af Lik växer beständigt, ifrån Vintrens början i Decemb. til dess slut i April, men aftager sedan småningom igen, til sena hösten.

Vintrens köld tyckes i och för sig sjelf ej vara egenteliga orsaken til det förra, ej eller Sommarens värme til det senare; ty i en jämn köld, och en jämn medelmåttig värme, må vi lika väl, då vi äre klädde därefter. Tabellen intygar ock, at nästan lika månge dödt i Januarius, som är den kallaste, och i Junius, en ibland de varmaste af våra Månader. Hastig och stark omväxling af köld och värma tyckes vara den, som mäst angriper vår helsa. Den naturliga omväxlingen sker Vår och Höst, och går ofta ganska hastigt för sig hos oss. Ofta hafve vi skarp vinter tils mot slutet i Martius, och redan i April somliga dagar nästan Sommarvarmt. Åter kommer köld, och därefter några varma dagar, som flera resor omskifta til slutet af Majus. Osunda dunster, som upfylla luften om våren, då snön smälter och kälen går ur jorden, bidraga ock mycket til flera sjukdomar och större dödlighet den årstiden, hvartil redan under Vinter-Månaderne grunden blifvit lagd, genom många dageliga omväxlingar af köld uti i fria luften, och af för stark, osund qvafd värma inne i våra hus. Om Sommaren och Hösten, så länge det ej eldas i våra Rumm, njute vi en jämnare värma både ute och inne, och må därföre bättre. Dock lemnar jag dessa tankar til Herrar Läkares ompröfvande, hvilke ock kunna göra bästa nyttan af dessa Observationer.

I Tyskland och Ängland förhåller det sig i detta mål nästan lika som här, såsom Herr Süssmilch visat, uti §.§. 529 - 535 af dess ofta berömde verk: dock är skillnaden imellan Vår och Höst där ej aldeles så stor, som hos oss.

Det föregående angår hela Riket i gemen; men i Stockholms Stad särskildt, förhåller det sig något annorlunda, så vida man kan sluta af 5 års observationer, på hvilka år tilhopa tagne, här äro

			Födde.		Döde.
I	Januarii	Mån.	1104.	-	1305.
	Februarii	-	1153.	-	1376.
	Martii	-	1106.	-	1521
	April	-	1069.	-	1763.
	Maji	-	1062.	-	1932.
	Junii	-	1072.	-	1935.
	Julii	-	1102.	-	1886.
	Augusti	-	1239.	-	1983.
	Septemb.	-	1252.	-	1771.
	Octob.	-	1206.	-	1670.
	Novemb.	-	1141.	-	1555.
	Decemb.	-	987.	-	1496.

Största antalet af Födde faller väl ock här på September, samt mindre på Sommar- än Vinter-Månaderne. Här dö ock flere om Våren och Sommaren, än om Hösten och Vintren; dock är ordningen och proportionen imellan Månaderne här ej den samma, som uti hela Riket i allmänhet.

Uti hvilka Månader de flästa Brude-Par Blifvit vigde, i anledning af 6 års Tabeller.

Emedan års-tiden til Bröllop eller Brude-Pars vigsel ej så mycket beror på nogon orsak i sjelfva Naturen, som på Parternes beqväm- lighet och vissa omständigheter uti enskilda Hushållningen; har jag ej anteknat Brud-parens månatliga antal i de senare åren; men som Herr Faggot gjordt det för 6 år, vil jag här meddela et utdrag däraf, som väl förtjänar sit lilla rumm.

					Par.
I	Januarii	Månad	äro	vidge	8790.
	Februarii	-		-	5274.
	Martii	-		-	7027.
	April	-		-	7362.
	Maji	-		-	8467.
	Junii	-		-	9631.
	Julii	-		-	4412.
	Augusti	-		-	3381.
	September	-		-	10393.
	October	-		-	23702.
	November	-		-	17632.
	December	-		-	19093.

Orsaken til så få Giftermål i Jul. och Aug. och til så många i de 4 sista Månaderne, är ingen annan, än at Allmogen, som håller Bröllop nästan för en hufvudsakelig nödvändighet til Brudvigsel, om Sommaren hvarken har så god tid til Bröllops anstalter, eller så ymnig tilgång til förplägning åt Gästerne, som om Hösten och Vintren. Många Giftermål blifva därigenom flera Månader upskutne: kan ock hända, at många blifva aldeles til intet, blott för brist på Bröllops-kostnad. Detta är ej det enda skäl, hvarföre de kostsama och skadeliga Bröllopen borde afskaffas eller deras kostnad åtminstone än mer inskränkas.

P. WARGENTIN.

---

1. Elem. Physiologiae corporis humani, Tom. VII, pag. 539.
2. Se Handl. för Jan. Febr. Mart. år 1766, pag. 22.