Carl von Linnés resa till Skåne 1749: 30 juni

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←   29 juni
Carl von Linnés resa till Skåne 1749
av Carl von Linné
1 juli  →


Junius 30[redigera]

Resan ställdes ifrån Ystad till Lund.

Luteola Fl. 439 växte straxt utanför staden.

Benved kallades Evonymus Fl. 133, men hårdved var Xylosteum Fl. 192.

Chærophyllum geniculis tumentibus Fl. 244 var allmän på skånska slätten vid byarna.

Dörrträ kallades här uppgävle, nämligen det som står ovan dörren, men görne det som står på sidorna.

Gärdsjöholm, en sätesgård, var byggd på alla fyra sidor grundmurad med en liten gårdsplats och omgiven med en grav. En täck bokskog omgav honom på alla sidor.

Trädgården hade vackra ritningar av buxbom, många små franska dvärgaplar, klippte som korgar, vackra häckar av avenbok, åtskilliga valnöteträn. Helleborus niger flore roseo, Solidago canadensis, Hort. Ups. I och snöbollar växte här frodigt.

Anis var sådd till ½ skålpund på en säng. Densamma gav sedermera om hösten 4 skålpund mogna frön, fastän torkan denna sommar honom mycket utmattat, vilket fröken Palmcreutz igenom brev täcktes berätta.

Spanska flugorne som nu voro förbi, hade sågat bladen på asken, ligustren och Lonicera Fl. 191, som här var planterad i trädgården.

Snokar lågo hoptals i drevbänkarna så här som på Krageholm.

Cicuta Fl. 239 växte i graven kring Gärdsjöholm rätt frodig, för vilken boskapen bör noga aktas.

Psittacus viridis brachyurus, alis cæruleis eller en liten papegoja, stor som en skata, sågs i huset, tamd och helt grön utom remiges, som på yttra sidan voro blå, och den korta stjärten, som vid basin var röd. Area oculorum nuda alba. Cera pilis rubris adspersa.

Slåttermannen sågs först i dag vara ute med lian på de sidlänta ställen.

Heracleum Fl. 231 har här ett fult namn hos bönderna och kallas täpperöv, ty hon brukas av dem allmänt emot dysenteri, det medici ännu icke lärt.

Chrysanthemum segetum Fl. 699 växte nu mer än tillförene. De vilande åkerfälten i vången voro betäckte med en brun syra Fl. 296, och de gröna kornåkrarna voro liksom beströdde med gula glimmande stjärnor av Chrysanthemo, som med mera nöje åsådades än nyttjades. Andra fält lyste här ibland av högblå färg, som prålade av Echium Fl. 158.

Krageholm, en stor sätesgård av 10 hemman och 40 hemmansgods inom socknen, fru grevinnan och riksrådinnan piper tillhörig, låg en mil ifrån Ystad öster om vägen. Här var en liten sjö, vackra trädgårdar och artiga dammar. Huset var byggt på tre sidor om gården med tre våningar, och öppnades gården åt norra sidan emot lustgården. Rummen i huset voro präktigt och dyrbart möblerade. En grav omgav mangården med ladugården. Här var karpsjö och karpdammar med en liten uppdämning, som nu formerar en sjö. Vattnet leddes fjärran ifrån medelst kanaler och pumpstockar till fontänerna i trädgården, till ladugården, till köket och andra förnödenheter. Graven får friskt vatten så ofta man det behagar igenom en liten ström, som rinner jämte henne väster om gården. Här var ett stort och skönt stuteri och allt artigt och präktigt inrättat. En täck bokskog ligger på bägge sidor om gården. Kyrkan i huset var uppdragen av två våningar och vitgipsad. Dess sirater stodo på sidan och voro på kanterna förgyllde, vilket gjorde att kyrkan blev den täckaste man se kunde. Sköna skilderier sågos i alla rummen samt silverbord, silverspeglar och silvergelidoner.

Lustträdgården norr om huset var ansentligt stor, fyrkantig, omgiven med dubbla häckar av avenbok, emellan vilka en allé av sköna hästkastanjer liksom täckte gången. Denna trädgård är en av de präktigaste i Skåne med sina sköna ritningar, espaléer, små dvärgeaplar, labyrinter, taxpyramider och fontäner. Han var instängd på holländskt sätt med grav i stället för gärdsgård.

Fruktträdgården söder om gården var på slättsidan täckt med en hög almhäck, som skygger hela trädgården för storm. Här var en skön allé av lind, ganska hög och lång och väl tillsluten ovantill, vilken gav en angenäm svalka om sommaren, utom det han genom sin längd och höjd alltid visade sig i perspektiv. Här voro oförlikneligt många apel- och päronträn planterade i en quincuncem, ibland vilka ock funnos renätter utav varjehanda slag.

Mälthuset hade under mältlaven en kakelugn. Alltså blev det malt, som här tillagades, det renaste och ej det minsta rökt.