Wikisource:Mötesplatsen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Välkommen till Mötesplatsen[redigera]

Välkommen

Mötesplatsen är det allmänna diskussionsforumet om svenska Wikisource.

Skriv ett nytt meddelande under en ny rubrik

Mötesplatsen är rätt plats för att ansöka om att använda en bot på projektet. Observera att kortare botkörningar, såsom interwiki, ofta kan göras utan botflagga.

För användarnamnsbyten gå till Metas sida för globala användarnamnsbyten.

To request to run a bot on Swedish Wikisource, start a thread on this page and describe your bot and what kind of job you would like to do. Note, that minor bot-jobs, such as iw-linking often can be done without botflag.

To request change of username/SUL, please go to the request page for a global rename.

Gamla diskussioner[redigera]

Arkiverade årgångar av Wikisource:Mötesplatsen: 200720082009201020112012201320142015201620172018

Diskussioner[redigera]

Nybörjarfrågor[redigera]

Hej! Jag är rätt ny på Wikisource, men inte på Wikimediaprojekten. Jag är inte egentligen aktiv på svenska ws (än, iaf), utan på mulws, som jag förstått att det kallas. (På enws hamnade jag i konflikt med en användare vars icke-responsivitet jag inte förstod, i en diskussion som han väckte, och blev frustrerad av men som jag nu tror grundade sig i att han trodde att jag kommit dit för att störa. Vilket inte var avsikten.)

Om det alltså ändå går bra att jag frågar här, och om någon känner för att svara:

  • Hur gör man för att ladda upp en .djvu-fil till en befintlig artikel?
  • Har enws respektive mulws samma snygga stilmallar som jag sett användas här på svws, eller något motsvarande?

Mvh, Flinga (diskussion) 2 februari 2019 kl. 01.29 (CET)

  1. Grunderna är de samma som här Wikisource:Korrekturläsning#Lägga upp ett nytt verk.
    • Ladda upp filen på Commons
    • Skapa en indexsida "Index:[dinfil].djvu"
    • Lägg in texten i sidnamnrymden "Page:[dinfil].djvu/##" Vid stora redan korrekturlästa verk kan en:help:Match and split användas men vid mindre eller ej korrekturlästa verk går det lika snabbt att klippa och klistra eller ta upp råtexten från djvufilen.
    • Texten i huvudnamnrymden ersätts sedan med en <pages />-tagg
  2. På engelska finns de flesta stilmallar som kan tänkas. På flerspråkiga är det nog mer ojämnt men du kan nog få hjälp med att importera de mallar som du behöver.
--Thurs (diskussion) 3 februari 2019 kl. 13.45 (CET)
Tack, Thurs! Flinga (diskussion) 5 februari 2019 kl. 13.02 (CET)

Hur fungerar Wikisource?[redigera]

Hej alla!

Misstänker att ni här kan svara på frågan, men nu på torsdag 14 mars anordnas en presentation av Peter Isotalo om hur Wikisource fungerar. Mer information här: https://www.goto10.se/evenemang/hur-fungerar-wikisource/#0

Allt gott! Eric Luth (WMSE) (diskussion) 11 mars 2019 kl. 09.27 (CET)

Presentationen spelades in och finns att kolla på i sin helhet på Goto10:s YouTube-kanal här.
Peter Isotalo 17 mars 2019 kl. 12.35 (CET)

Förslag att byta namn på wikimedia projekten[redigera]

Det pågår en diskussion på meta om ett förslag som kommer från Wikimedia Foundation att byta namn på systerprojekten till att alla innefatta "Wikipedia". T.ex. skulle Wikisource få heta "Wikisource - ett Wikipediaprojekt". Jag tycker att det är ett väldigt knasigt förslag och har författat ett inlägg i debatten (långt ner på diskussionssidan). I korthet tycker jag att det degraderar alla projekt till att vara en del av Wikipedia. I min mening är Wikisource något helt eget. Bilda er gärna en åsikt och diskutera!

Länkar till förslaget och diskussionen

Wellparp (diskussion) 17 mars 2019 kl. 10.52 (CET)

Få saker har kännts så onödiga som att behöva förklara varför Wikipedia och Wikimedia är två olika namn. Det hade ju kunnat heta Wikipedia Foundation, så hade man sparat massa tid och möda på förklaringar. Likaså hade det varit förnuftigt att från början grena av projekten Wikipedia dictionary (eller Wikipedia words) och Wikipedia library (eller Wikipedia books eller Wikipedia bookshelf) i stället för att införa namnen Wiktionary och Wikisource. Man insåg kanske inte vilket starkt namn Wikipedia skulle bli, utan såg det som bara ett i mängden av nyligen påhittade namn. I dag är det ett faktum att Wikipedia känns igen av alla, men Wikisource och Wiktionary av så gott som ingen. Men att i dag börja förändra de inarbetade namnen är inte en självklarhet. Och att ändra från Wikisource till "Wikisource - ett Wikipediaprojekt" känns som en halvmesyr. Av alla dessa namn är Wikimedia det som är mest i vägen. Om man börjar med att döpa om sig till Wikipedia Foundation, så tror jag att det inte spelar någon större roll vad man kallar de övriga projekten. Att Wikisource stöds av Wikipedia Foundation bör vara enklare att förklara än att det stöds av Wikimedia Foundation. --LA2 (diskussion) 18 mars 2019 kl. 00.22 (CET)
Jag håller inte med. Jag upprepar några av de argument jag framfört på annan plats för att få dem synliga även här. Om Wikispecies vore det mest kända projektet skulle vi då kalla Wikipedia för "Wikipedia - a Wikispecies project"? Det vore absurt eller hur? Anledningen till att det låter absurt är att namnet inte passar med det man namngivit. På samma sätt passar inte "Wikisource - a Wikipedia project" eftersom Wikisource och Wikipedia är olika projekt med olika mål. Alla wikiprojekten är olika, har olika mål och olika konsensus om inriktning. Ett sådant namn skulle signalera att Wikisource är underordnat Wikipedia eller en del av Wikipedia. Det stämmer inte med verkligheten. Jag kan hålla med om att namnet Wikisource inte är jättebra. Wikilibrary hade kanske varit bättre.
Wellparp (diskussion) 23 mars 2019 kl. 23.39 (CET)
Jag känner lite samma sak som LA2. Logiken för att skilja organisation från projekt åt är oantastlig, men Wikipedia är så otroligt mycket viktigare för allmänheten att det känns helt okej att Wikimedia byter namn. För min del så bryr jag mig inte ett smack vad Wikisource heter. Precis som LA2 skriver så är det ju ändå inte en käft som vet vilka vi är. Allt som kan få Wikisource att bli lite mer igenkännbart känns helt okej för mig, t.o.m. om namnbytet blir lite ologiskt.
Peter Isotalo 20 mars 2019 kl. 19.10 (CET)
Wikipedia har ranking 5:a i världen på Alexa, Wiktionary är nr 430 och Wikisource 2815. Som jämförelse ligger openstreetmap.org på 6292:a plats och gutenberg.org på 4461:a plats. Så illa är det inte för wikisource.
Wellparp (diskussion) 23 mars 2019 kl. 23.39 (CET)

"Aa/ae/oe" borde inte automatiskt bli "å/ä/ö"[redigera]

Här på svenska Wikisource så verkar det finnas en funktion som automatiskt gör kombinationerna "aa/ae/oe" automatiskt omvandlas till "å/ä/ö" när man skriver in i redigeringsfönster. Det här blir väldigt bökigt när man jobbar med tidigmodernt tryck där de här bokstavskombinationerna förekommer en hel del.

Kan den här funktionen stängas av på något sätt?

Peter Isotalo 20 mars 2019 kl. 19.25 (CET)

[Ctrl]-M eller Språkinställningar (kugghjulet vid språk i vänstermenyn) -> Indata -> Inaktivera verktyg för indata. --Thurs (diskussion) 20 mars 2019 kl. 21.45 (CET)

Litteraturbanken[redigera]

Litteraturbanken har färdiga OCR:ade verk i epub-format, licensierade under BY-NC-SA. Hur bär man sig åt då, när ingen korrekturläsning krävs? Kan man använda dem okritiskt?

83.185.80.234 22 mars 2019 kl. 10.42 (CET)

Tyvärr verkar inte det gå generellt då de har för restriktiva licenser på sina filer. Det stickprov jag kollade på precis har alla NC (non-commercial) på sina licenser. Wellparp (diskussion) 22 mars 2019 kl. 16.04 (CET)
Här är förresten mer information om vilka licenser som kan accepteras på wikisource: Wikisource:Upphovsrätt
Wellparp (diskussion) 23 mars 2019 kl. 23.04 (CET)
Min mening är att Litteraturbanken bara kan hävda NC enbart på formatet på just de filer de genererat. Hur skulle Litteraturbanken kunna hävda upphovsrätt om någon kopierade textinnehållet för ett verk där upphovsrätten gått ut och publicerade det här?
Peter Isotalo 24 mars 2019 kl. 22.51 (CET)
Litteraturbankens nivå på korrekturläsning är väl varken bättre än sämre än den på Wikisource. I Litteraturbankens version av Messenius Disa står det att Oden var kung av Asten medan det i originalet står kung av Asien. I den mån Litteraturbanken har avfotograferade boksidor av verk utgivna före 1924 kan naturligtvis dessa användas för att ligga till grund för korrekturläsning på Wikisource. Thuresson (diskussion) 23 mars 2019 kl. 23.58 (CET)

Tidskrifter[redigera]

Skulle det finnas ett intresse av att skapa sidor för olika svenska tidskrifter, lite à la tyska Wikisource? Håller på just nu med att ladda upp på Internet Archive alla delar som jag kan hitta av Lunds universitetets årsskrift och tänkte att det kunde vara bra att skapa en lista med länker till de olika volymerna. Jag är dock lite osäker på hur man skulle göra det här. Loenstock (diskussion) 22 april 2019 kl. 13.13 (CEST)

Ja, vi har ju kategori:Tidningar och överkategorin kategori:Media, så tidskrifter passar väl ganska bra som en parallell till tidningar. Är universitetets årsskrift att betrakta som en tidskrift, eller bör årsskrifter ha en egen kategori? Jag gjorde ju för nio år sedan ett försök med Post- och Inrikes Tidningar, som jag dock inte orkade fortsätta speciellt långt. Men hela januari månad 1836 blev korrekturläst, 24 nummer à 4 sidor. I Projekt Runeberg har några tidskrifter fått fullständiga innehållsförteckningar, t.ex. Ord och Bild, även om all text inte är korrekturläst. Av danska Tidsskrift for Physik og Chemi är dock nio årgångar helt korrekturlästa. --LA2 (diskussion) 28 juli 2019 kl. 02.17 (CEST)

Plagiat[redigera]

I upphovsrättslagen undantas inte uttalanden från svenska myndigheter, som {{PD-SE-GOV}} påstår. Detta är fel och artiklar som använder denna mall är plagiat. Josve05a (diskussion) 28 april 2019 kl. 22.18 (CEST)

{{PD-SE-GOV}} används för texter som är fria enligt § 9 i Upphovsrättslagen.--Thurs (diskussion) 29 april 2019 kl. 10.05 (CEST)
Jag förstår inte hur man kan bortse från upphovsrättslagen kap 1 § 9 tredje punkten. Vill Josve05a utveckla sitt ställningstagande? Thuresson (diskussion) 29 april 2019 kl. 17.23 (CEST)

Konfigurationsfil till Indexsidorna[redigera]

Flyttat från Wikisourcediskussion:Administratörer

Jag såg på mediawiki.org at det finns ett nytt (några år gammalt nu) sätt att ange inställningarna för hur Index-sidor fungerar (inmatningsfält samt vad som syns i mallar). De nya inställningarna (på MediaWiki:Proofreadpage_index_data_config) ersätter det som tidigare fanns på MediaWiki:Proofreadpage_index_attributes samt MediaWiki:Proofreadpage_js_attributes.

Utöver att det är mer lättläst och sammlat på en plats så gör der nya formatet det möjligt att lägga till hjälptexter på de fält som behöver det (vad är t.ex. skillnaden mwllan "kommentar" och "anmärkning"?). Den läggwr även till en del metadata i bakgrunden som gör det lättare för maskiner att klura ut vilket fält som är vilket.

Jag har fixat en konvertering av de gamla inställningarna som kan kopieras in på [1].

Jag har även gjort ett litet pet i själva indexmallen (MediaWiki:Proofreadpage index template) på [2]. Ändringen gör att förrfattarfältet fungerar som översättarfältet redan gör (dvs. om det finns en sida med samma värde så länkar den automatiskt dit).

I båda fallen kräver det att en administratör (eller någon med den nya gränssnittsrollen) genomför ändringarna.

/Lokal Profil (diskussion) 29 april 2019 kl. 21.58 (CEST)

Flyttat diskussionen till en mer synlig plats.
Jag har inget direkt att invända mot ändringen men avvaktar någon dag till för andra inlägg. (Pingar EnDumEn). "kommentar" avser en kommentar till verket som automatiskt läggs in i titelmallen via headerparametern. Anmärkningar är i princip alla övriga noteringar om själva indexet, som saknade sidor, specialregler, innehåll och kategorier.--Thurs (diskussion) 1 maj 2019 kl. 01.03 (CEST)
Jag har lagt in konfigurationsfilen nu. Ändringen av indexmallen bröt kodningen av existerande indexsidor så den rullade jag tillbaka.--Thurs (diskussion) 10 maj 2019 kl. 21.33 (CEST)
@Thurs Tack. Har du ett exempel på en av de indexssidor som gick sönder när du provade att byta så ska jag undersöka vad som orsakade det. /Lokal Profil (diskussion) 11 maj 2019 kl. 09.05 (CEST)
Det verkar bli fel i princip på alla indexsidor vare sig upphovsmansfältet är länkat eller olänkat. På olänkade sidor såg det ut ungefär så här:
Exempel |Exempel }}
--Thurs (diskussion) 11 maj 2019 kl. 09.55 (CEST)
@Thurs Aha... Skurken är att det ska vara #ifexist:, dvs. utan det där sista s:et. Ber om ursäkt för den missen.
Du får gärna lägga till din förklaring av "kommentar" och "anmärkningar" på MediaWiki:Proofreadpage_index_data_config då jag nog inte är den enda som undrat. Skriv in dem innanför citattecknena på den help-rad som finns för var parameter. /Lokal Profil (diskussion) 11 maj 2019 kl. 12.05 (CEST)
Det fungerar i alla fall inte som det är tänkt. Parametern "upphovsman" läses direkt av MediaWiki:Proofreadpage header template vilket gör att författaren förblir olänkad i huvudnamnrymden, vilket ju är huvudpoängen med länkningen. Det är möjligt att det går att fixa men ger verkligen den här finessen så mycket att det är värt besväret. Man förlorar man också rödlänkarna till oskrivna författarsidor på det här sättet. --Thurs (diskussion) 11 maj 2019 kl. 16.45 (CEST)
MediaWiki:Proofreadpage header template hade jag missat, självfallet ska motsvarande ändring även göras där.
Poängen är att upphovsman alltid blir länkad om sidan finns, samtidigt som det går att köra över automatiken om man t.ex. behöver länka förbi en förgreningssida, om en pseudonym använts eller om man vill ange flera författare. Vill man att det samma gäller för rödlänkar så kan jag peta lite i koden så att även det görs (dvs. länka till sidan med det namnet om texten inte innehåller "[["). Jag blev mest förvånad över att Översättare redan länkas automatiskt. /Lokal Profil (diskussion) 11 maj 2019 kl. 19.19 (CEST)
Översättare är just nu automatiskt länkad på indexsidan men olänkad i header template. Med #ifexist: (men utan den föreslagna extra koden) förblir de rödlänkar som finns idag rödlänkade, det är den automatiska rödlänkningen som saknas. /Lokal Profil (diskussion) 11 maj 2019 kl. 19.39 (CEST)
Länk till författarsida är inte alltid önskvärt, t. ex. om det är ett kollektivt verk, (utredning, organisation eller dylikt) som står som författare. Jag kan inte se att det går att automatiskt förutse vad som ska länkas eller ej. Vad beträffar översättare så länkas det fältet automatiskt i Titel-mallen som MediaWiki:Proofreadpage header template anropar.--Thurs (diskussion) 11 maj 2019 kl. 20.51 (CEST)

Upphovsrätt på Wikisource och Commons[redigera]

Jag vill lägga upp filer och index på Wikisource och Commons (när jag förstår tekniken bättre), men jag känner mig lite förvirrad angående vad som får och inte får läggas upp. Enligt svensk lag om public domain är ett verk fritt 70 år efter skaparens död, men enligt Mall:URAA är det inte likadant på svenska Wikisource och Commons. Varför?

Och hur är det med verk där författaren eller översättaren (eller båda) är anonym? Enligt denna länk blir ett verk fritt 70 år "från året för offentliggörandet". (Finns det en bättre källa förresten?) Men hur är det på Wikisource och Commons? Jag har två böcker av Hans Christian Andersen, den ena från 1925 den andra från 1945 och hos båda är översättaren okänd. Kan de läggas upp på Wikimedia nu eller senare, och om senare när? Grey ghost (diskussion) 22 maj 2019 kl. 22.15 (CEST)

Om verket är publicerat före 1924 och författaren och översättaren varit döda i mer än 70 år finns inga hinder. Om översättaren är okänd men verket utgivet 1924 eller senare så kan man försöka komma runt detta genom att försöka finna om översättningen har publicerats tidigare, före 1924. Om det i dina två böcker är samma översättning som här där den okända översättaren faktiskt är känd så finns det inga upphovsrättsliga hinder mot att publicera böckerna på Wikisource. Thuresson (diskussion) 22 maj 2019 kl. 23.20 (CEST)
(redigeringskonflikt)Eftersom Wikimedias servrar ligger i USA följer vi både svensk och amerikansk upphovsrättslagstiftning. För att beräkna skyddstiden enligt den amerikanska lagstiftningen måste man veta när verket (i det här fallet översättningen) först publicerades och säkerställa att inte översättaren inte blivit känd efteråt. Men om man antar att verket är anonymt och publicerades för första gången är skyddstiden minst 95 år. Dock är anonyma verk publicerade före 1926 fria genom en specialregel så 1925 bör gå bra. Ett anonymt verk från 1945 blir fritt tidigast 2041.--Thurs (diskussion) 22 maj 2019 kl. 23.35 (CEST)
Här är en lista på kända översättare av H C Andersen från Svenskt översättarlexikon.--Thurs (diskussion) 23 maj 2019 kl. 09.32 (CEST)
"Dock är anonyma verk publicerade före 1926 fria genom en specialregel…" Vilken specialregel? Grey ghost (diskussion) 27 maj 2019 kl. 22.45 (CEST)
URAA gäller bara verk som var skyddade i Sverige 1 januari 1996, och för ett anonymt verk publicerat 1925 upphörde skyddet 31 december 1995 (formellt sett återupprättades det inte med den nya URL). --Thurs (diskussion) 28 maj 2019 kl. 11.58 (CEST)

Wikimania i Stockholm och Wikisource-träff[redigera]

Snart går Wikimania 2019 av stapeln i Stockholm. Under konferensen, som jag hoppas ni vill anmäla er till, hålls även en social träff för Wikisource, nämligen klockan 22 på fredag 16 augusti i rum "Etta" på hotell Amaranten. Rummet har 22 sittplatser och hittills har 7 anmält intresse. Jag inbillar mig att vi kan öppna denna träff även för Wikisource-are som inte deltar i resten av konferensen. Om du vill vara med, ange det här nedanför, så ska jag försöka tala med arrangörerna. Det finns för övrigt ett schema för alla träffar på kvällstid. --LA2 (diskussion) 28 juli 2019 kl. 02.07 (CEST)

Jag och LA2 var med på meetupen. Här är länk till lite kortfattade mötesanteckningar för den som är intresserad: https://wikimania.wikimedia.org/wiki/2019:Meetups/Wikisource
Det var en del diskussion om bl.a. förbättring av OCR-verktyg och att i allmänt samordna tekniska hjälpmedel och standardisering.
Peter Isotalo 18 augusti 2019 kl. 10.50 (CEST)
Jag tycker att en viktig punkt i diskussionen är att vi behöver bättre tekniskt stöd, någon eller några som jobbar med teknik som OCR. Så att inte allt tekniskt ansvar vilar på en ensam frivillig utvecklare (Tpt). Men mötet tyckte att detta borde vara en grupp av frivilliga och jag är inte helt enig, jag tror det behövs anställd personal, något som WMF borde ha råd med. Vi får väl se hur det fungerar, om det blir någon grupp av frivilliga. Jag är alltså inte en av dessa tekniska frivilliga för Wikisource. Jag har Projekt Runeberg att ta hand om. --LA2 (diskussion) 19 augusti 2019 kl. 21.18 (CEST)

OCR aktiverat som default[redigera]

Upptäckte att "Finess som i sidnamnrymden ger en extra knapp i verktygsraden som ocr-tolkar sidan i djvu- och pdf-filer." är avstängt som default-inställning. Det är rätt svårt att klura ut hur man aktiverar det så det skulle vara bra om någon ändrade så att det är på automatiskt.

Peter Isotalo 14 augusti 2019 kl. 11.40 (CEST)

Nuförtiden är det bara gränssnittsadministratörer som kan göra detta och vi har inte utsett någon här. EnDumEn är dock gränssnittsadministratör på Wikipedia och är väl betrodd med det här också om hen har möjlighet att fixa till det.--Thurs (diskussion) 14 augusti 2019 kl. 21.36 (CEST)
Aha. Skulle det vara aktuellt att utse en lokal admin för detta? Finns det någon som är villig att pyssla med det?
Peter Isotalo 18 augusti 2019 kl. 10.48 (CEST)
EnDumEn är som sagt den som är mest kvalificerad och har mest erfarenhet av Mediawiki här men du får fråga hen direkt om hen är intresserad att åta sig uppgiften.--Thurs (diskussion) 18 augusti 2019 kl. 21.32 (CEST)
Det var länge sedan jag besökte Wikisource regelbundet och följde vad som händer här. För att jag ska göra något med de behörigheter jag redan har som administratör och byråkrat så måste någon be mig om det (fast jag ser nu att jag helt missade att Thurs nämnde mig här ovanför, förmodligen för att det klumpades ihop med aviseringar från andra projekt). Jag har funderat på om jag borde avsäga mig de behörigheterna. Men jag tänkar att så länge andra användare har förtroende så kan jag fortfarande göra lite nytta (när någon ber om det). Jag kan tänka mig att vara gränssnittsadminitratör och hjälpa till när någon ber om hjälp, även om jag kommer förmodligen inte kommer vara mycket mer aktiv här. /EnDumEn (diskussion) 30 augusti 2019 kl. 21.49 (CEST)
Vi har inte så många alternativ tyvärr om vi inte ska bli helt beroende av globala administratörer. Jag har aldrig känt mig särskilt bekväm i den namnrymden och jag kan inte se någon annan lämplig kandidat för närvarande. Så om du är villig åta dig uppgiften med de förbehållen vore det tacksamt.
Jag föreslår att vi utser/väljer EnDumEn till gränssnittsadministratör och formaliserar det som i princip varit oskriven praxis de senaste åren:
Önskemål ändringar i gränssnittet lämnas här eller på respektive diskussionssida. När detta sker pingas gränssnittsadminstratören (EnDumEn). När konsensus uppnåtts om att ändringarna skall genomföras kontaktas gränssnittsadminstratören (EnDumEn på sin användardiskussion på Wikipedia). Hen får sedan avgöra om ändringen är möjlig att genomföra och hur. Vid akuta fall får vi förmodligen vända oss till den globala administrationen.
--Thurs (diskussion) 31 augusti 2019 kl. 13.49 (CEST)

Kategorier på indexsidorna[redigera]

Från och med idag finns det ett eget fält underst på indexsidan där kategorierna ska läggas i fortsättningen.

I denna läggs endast kategorinamnet in utan prefixet Kategori: alltså t.ex. Korrekturlästa index Det fungerar ungefär som hotcat med javascript. På gamla index kanske det behövs en nulledit, rensa cachen för att det ska fungera eller att trycka på förhansgranskning. Annars är syntaxen enkel att lägga in kategorierna manuellt med vertikalstreck emellan:

Kategori 1 | Kategori 2 | Kategori 3

--Thurs (diskussion) 21 augusti 2019 kl. 17.16 (CEST)

Ladda ner från tidningar.kb.se[redigera]

Finns det något verktyg/hjälpmedel för att ladda ner hela tidningar från tidningar.kb.se eller måste man plocka upp varje sida och "skriva ut" (till PDF-fil) för att sedan slå ihop flera sådana PDF till en hel tidning? Vid utskrift-till-PDF får man ju inte med OCR-texten. --LA2 (diskussion) 16 september 2019 kl. 16.36 (CEST)

Nordiska Museets årsböcker i Wikisource?[redigera]

Föreningen Wikimedia Sverige håller just nu på att starta upp ett uppladdningsprojekt tillsammans med Nordiska Museet kring årsboken Fataburen (och dess föregångare Meddelanden). Vi vill ladda upp artiklarnas metadata till Wikidata samt, i fall där 70 år har gått från författarens död, inskannade artiklar till Wikimedia Commons. Vi vill genomföra detta innan slutet av 2019.

Detta material kan ju bli intressant för Wikisource, då ämnesområdet kulturhistoria är relevant för oss alla och att korrekturläsa enstaka artiklar är en lättare uppgift än en hel bok. Därför vill vi gärna implementera några artiklar i Wikisource och undrar, huruvida det finns behov/intresse för något särskilt ämne, författare, artikel? En förteckning över Fataburens innehåll kan hittas t.ex. i museets publikationsdatabas Diva.

Med vänlig hälsning, Alicia Fagerving samt User:Ambrosiani från Nordiska Museet. --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 17 september 2019 kl. 15.20 (CEST)

Fataburen från 1904-1935 finns på Runeberg och vid en mycket snabb genomgång av Fataburens artiklar från 1936-1944 hittar jag ingen artikelförfattare som varit död i mer än 70 år. Så vad gäller Wikisource verkar det inte finnas mycket material att tillhandahålla som inte funnits på internet sedan tidigare. Thuresson (diskussion) 19 september 2019 kl. 12.15 (CEST)
Innehållsförteckning är något som Projekt Runeberg ännu saknar för denna årsbok. Kanske går det att skapa något elegantare och mer användbart i Wikidata än som Projekt Runeberg brukar göra (se exempelvis Ord och Bild). Det ska bli intressant att se om det i så fall går att koppla ett artikelregister/innehållsförteckning i Wikidata till de scannade volymerna i Projekt Runeberg. --LA2 (diskussion) 19 september 2019 kl. 15.34 (CEST)
Tillägg: I den mån artiklarna i Fataburen är illustrerade är naturligtvis även detta intressant för Wikimedia. Thuresson (diskussion) 19 september 2019 kl. 18.09 (CEST)

Vi har nu laddat upp data om artiklarna på Wikidata samt börjat titta på hur vi bäst kan utveckla rutiner för att ladda upp artiklarna till Wikimedia Commons. Minst 240 artiklar är skrivna av författare som dog 1948 eller tidigare, en siffra som troligtvis kommer att växa i och med att artiklarna på Wikidata uppdateras med kopplingar till författare (ca. 400 artiklar saknar fortfarande sådana kopplingar, där författare endast uttrycks med en string). Vi har laddat upp en testartikel och bearbetat den på Wikisource för att skaffa oss kunskaper om hur Wikisource fungerar, se Fataburen/1919/Gustaf Retzius som etnograf. Ni är mycket välkommna att erbjuda Era synpunkter på detta arbete. Jag pingar dem som tidigare yttrat sig i denna diskussion eller deltog i bearbetningen av artikeln: Thuresson, LA2, Thurs. Med vänlig hälsning, --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 09.00 (CEST).

URAA kommer ju också med in i bilden så mycket litet av det som publicerats efter 1924 är fritt för uppladdning för närvarande.--Thurs (diskussion) 17 oktober 2019 kl. 22.01 (CEST)


Nu finns ca 200 artiklar uppladdade på Commons: commons:Category:Files from Nordiska museet: 2019-10. Vi laddade upp artiklar författade av skribenter som är tillräckligt döda och publicerades innan 1924. Vi har redan sett att gemenskapen engagerat sig i uppladdningen, vilket gläder oss.

Vi undrar därutöver huruvida man skulle kunna förbättra artiklarnas nytta på Wikisource t.ex. genom att länka från texten till Wikipediaartiklar. Då artiklarna inte sällan innehåller avancerad etnografisk vokabulär skulle läsarens upplevelse kunna berikas genom att länka direkt från texten till relevant Wikipediaartikel. Därför har vi en fråga: vilken praxis råder på svenskspråkiga Wikisource för dylika länkar? Med vänlig hälsning, --Alicia Fagerving (WMSE) (diskussion) 4 november 2019 kl. 10.53 (CET)

Det är möjligt men vi är mycket restriktiva med det. Här blir det ju externa länkar mitt i texten, vilket inte ses med blida ögon på Wikipedia heller. Det går att länka ovanliga ord och företeelser, om det inte direkt framgår av texten eller tillhör allmänbildningen, men det är mer undantag än regel. Min personliga åsikt är nog att om de som är intresserade av hundra år gamla texter också har rätt bra koll hur man söker efter information på internet och Wikipedia och Wiktionary är inte alltid den bästa källan. --Thurs (diskussion) 4 november 2019 kl. 16.50 (CET)

Populäraste författarna[redigera]

Det finns 605 sidor under Kategori:Författare. Med verktyget Massviews kan man ta reda på hur många visningar respektive sida i en kategori har haft under en tidsperiod. Under hela året 2018 var våra populäraste författarsidor: På plats 1-10 Esaias Tegnér (med 1240 visningar), Gustaf Fröding (964), Erik Gustaf Geijer (869), Johan Henric Kellgren (734), Harriet Löwenhjelm (660), Anna Maria Lenngren (573), Johan Ludvig Runeberg (549), Dan Andersson (535), Verner von Heidenstam (468), Carl Jonas Love Almqvist (440), 11-20 Carl Michael Bellman (435), Johan Olof Wallin (417), Selma Lagerlöf (401), Vitalis (391), Lina Sandell (377), Zacharias Topelius (366), Arthur Conan Doyle (361), Carl Snoilsky (355), Carl Wilhelm Böttiger (344), Friedrich Schiller (339), 21-30 Charles Dickens (334), Frans Michael Franzén (330), Carl Larsson (287), Nils Frykman (279), Erik Johan Stagnelius (270), August Strindberg (269), Hedvig Charlotta Nordenflycht (266), Carl von Linné (241), Gustaf Philip Creutz (240), Julia Nyberg (238), 31-40 Peter Christen Asbjørnsen (232), Mark Twain (232), Oscar Levertin (212), Gunnar Wennerberg (193), Gustav III (192), Robert Louis Stevenson (187), Edvard Evers (185), Karin Boye (184), Carl Gustaf af Leopold (175), Robert Burns (172), 41-50 Edith Södergran (171), Samuel Johan Hedborn (169), Lasse Lucidor (169), Lucy Maud Montgomery (166), Alfred Tennyson (166), Erik Axel Karlfeldt (165), Hugo Hildebrand Hildebrandsson (164), Sir Walter Scott (156), Anders Fryxell (155), Hans Christian Andersen (152), 51-60 Jonathan Swift (150), Emma Orczy (148), Carl Boberg (147), Julius Caesar (136), Gunnar Olof Hyltén-Cavallius (132), Per Daniel Amadeus Atterbom (130), Fredrika Bremer (130), Carl David af Wirsén (130), Jean de La Fontaine (129), Carl Olof Rosenius (128), 61-70 Voltaire (126), Erik Nyström (124), Cajsa Warg (124), Viktor Rydberg (122), Edgar Allan Poe (119), Birger Sjöberg (109), Elias Sehlstedt (108), Johan Lindström Saxon (106), Jørgen Moe (106), Louise Ahlén (104), 71-80 Richard Dybeck (104), Hjalmar Procopé (101), Jane Austen (100), Peter Fjellstedt (100), Barack Obama (100), Rudyard Kipling (99), Karin Jensen (96), Anna Maria Roos (96), Lars Wivallius (92), Jerome K. Jerome (90), 81-90 Axel Wallengren (90), Alfred Smedberg (89), Martin Luther (88), Wilhelm von Schwerin (88), Henning Berger (87), Hjalmar Bergman (86), Jules Verne (86), Ernst Lundquist (84), Georg Stiernhielm (84), Johan Bernhard Gauffin (83), 91-100 Charles Darwin (81), Fredrik August Dahlgren (79), Charlotte Brontë (78), Betty Ehrenborg-Posse (78), Emmy Köhler (78), Gustave Flaubert (77), Ellen Key (76), Ottilia Adelborg (75), Alexander Kielland (75), Wilhelmina Stålberg (75). --LA2 (diskussion) 18 september 2019 kl. 22.36 (CEST)

OCR and forget[redigera]

Jag läste LA2:s anteckningar från Wikmania och såg bl.a. detta:

Ingen på mötet känner något bokscannande projekt som är intresserad av feedback på OCR. Alla verkar köra OCR-tolkning en gång och sedan glömma bort den som något avslutat och färdigt (OCR and forget).

Jag letade efter en möjlighet att "lära upp" OCR-en när jag höll på med Djurberg, men hittade inget. Hur gör man? -- Slager (diskussion) 28 september 2019 kl. 10.33 (CEST)

Med ABBYY Finereader kan man lägga egna (gammalstafvade) ord till ordlistan. Om man OCR-tolkar i stor skala, kan man hålla sig med flera olika ordlistor. --LA2 (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 08.23 (CEST)
Vackert så, men i ett verk på över 1000 sidor vore det bra om tolken också kunde lära sig att "så ser å resp. ä ut i det här typsnittet". Tesseract lär ha den inlärningsförmågan, men är det något vi kan utnyttja på Wikisource? -- Slager (diskussion) 1 oktober 2019 kl. 10.19 (CEST)
Om du talar om den inbyggda finessen är det ett "bibliotek" för alla texter här. Möjligen kan man träna den att acceptera fler gammalstavade ord men om du vill ha mer kontroll än så får du nog göra OCR-jobbet helt själv.--Thurs (diskussion) 2 oktober 2019 kl. 17.32 (CEST)
Ok, jag förstår. -- Slager (diskussion) 3 oktober 2019 kl. 22.26 (CEST)

Medlemsmöte Wikimedia Sverige[redigera]

Hej alla!

23 november håller Wikimedia Sverige ett medlemsmöte för alla föreningens medlemmar. Medlemsmötet kommer att äga rum i Annexet, Goto10, Hammarby Kaj 10 D, Stockholm (samma byggnad som kansliet sedan mars 2018 huserar i) mellan 12.30 och 18.30, varpå de som vill kan fortsätta (till självkostnadspris) på restaurangen Thaiboat nära Goto10. Wikimedia Sverige bjuder på vegetarisk lunch och eftermiddagsfika för de som närvarar. Mer information finns på föreningswikin.

Målet med mötet är att låta medlemmar vara med och påverka verksamheten, vilket är särskilt viktigt i år då många nya häftiga saker händer föreningen under de kommande åren. Fokus kommer att ligga på verksamhetsutveckling och volontärengagemang. Eric Luth (WMSE) (diskussion) 4 november 2019 kl. 10.57 (CET)

Community Wishlist 2020[redigera]

Magic Wand Icon 229981 Color Flipped.svg

IFried (WMF) 4 november 2019 kl. 20.30 (CET)

Varför står det ”bör” i förklaringen av upphovsrätt?[redigera]

Hej! Jag är ny på Wikisource och läser förstås reglerna.

Det står så här: ”Eftersom Wikisource är en del av den amerikanska Wikimedia Foundation så måste de amerikanska lagarna följas. Den vanligaste konsekvensen av amerikansk lagstiftning är att en text publicerad efter 1923 är skyddad i 95 år från första publicering.”

Men sedan följer: ”Texterna här är på svenska och har ofta svenska eller finländska upphovsmän. Därför bör även svenska och finländska lagar följas. Lagarna i Sverige och Finland säger att en text är skyddad av upphovsrätt i 70 år efter upphovsmannens död.”

Varför står det BÖR? Detta är väl en JA/NEJ-fråga? Antingen gäller svensk och finländsk lag, eller gäller de icke.

Låt oss säga att en svensk medborgare skrev och publicerade en text 1920 i Sverige. Sedan dog han 1960. Enligt Förenta staternas lag kan texten publiceras fritt; enligt svensk lagstiftning icke. Kan man offentliggöra texten på Wikisource? En så viktig fråga måste väl ha ett JA/NEJ-svar?

Tack på förhand. Jan Arvid Götesson (diskussion) 10 november 2019 kl. 04.50 (CET)

Det är en text från 2006 när Wikisource var nyöppnat. Vi har ingen direkt skyldighet att följa svensk eller finsk lag men praxis har utvecklats så att vi alltid följer den i alla fall. (Huvuddelen av våra läsare finns här så om Wikisource ska vara fritt måste texten vara fri här också.) Jag ska ändra formuleringen.--Thurs (diskussion) 10 november 2019 kl. 16.14 (CET)
Tack för svar. Eftersom detta är en viktig fråga skall jag försöka förklara grundligt hur jag uppfattar saken. Ursäkta att mitt inlägg blir ganska långt.
För att kunna skriva ett vederhäftigt inlägg har jag försökt läsa på. Jag har aldrig studerat frågan förut.
För det första tycker jag självfallet att gällande lagar skall följas efter bokstaven, som ett minimum. Dels för att lag är lag och vi är laglydiga oavsett om vi tycker lagen är rimlig, dels för att vi skulle skada wiki-projekten om vi bröte mot lagar. Eftersom jag kommer att torgföra en annan uppfattning än din i detta inlägg vill jag säga tydligt att jag inte tror eller tycker att man får avvika från lagens bokstav för en god sak, som att göra texter tillgängliga.
För det andra tycker jag att man, utöver vad som är lagens minimumkrav, skall följa samvetets röst. Eftersom jag har en annan uppfattning än du vill jag också säga tydligt att jag inte skulle förespråka något som är moraliskt och etiskt tvivelaktigt.
Låt mig nu utgå från mitt fiktiva men realistiska exempel. En svensk medborgare publicerar en text i Sverige år 1920. Han dör 1960. Vad gäller?
Enligt Förenta staternas lag, som är den enda som vi är tvungna att följa, är det fritt att publicera en sådan text på Wikisource. För att vara någorlunda säker på att jag har rätt om detta har jag läst om lagarna i Förenta staterna, inklusive lagar som stiftats på grund av Förenta staternas internationella överenskommelser.
När det gäller svensk lag, menar jag att vi måste göra vad som är moraliskt riktigt. Om man ärligt kan säga att texten saknar ekonomiskt värde, och det inte finns någon som kan sägas få sin rätt kränkt av att texten publiceras, tycker jag att texten kan publiceras här på Wikisource.
Om texten har ekonomiskt värde, eller om någon skulle tycka att publicering skulle kränka deras rätt, kan man avstå från publicering på svenska Wikisource. Det är bäst att inte ta risken att någon som i Sverige har upphovsrätt skulle uppmärksamma och ha invändningar mot en viss publicering på Wikisource.
Men hur drar man gränsen? Det är faktiskt lätt för en ärlig och kunnig människa att avgöra saken. Det är uppenbart när en gammal text, som är värd att publiceras på Wikisource, har en sannolikheten för kommersiell publicering som är mindre än 0,0001 procent, och med 99,9999 procents sannolikhet inte har någon rättsinnehavare som skulle motsätta sig publicering eller ha synpunkter på hur texten används.
I det senare fallet är det enligt min mening viktigare att sprida en intressant, sekelgammal, ekonomisk värdelös text på Wikisource, än att frivilligt avstå från att publicera för att på ett övernitiskt sätt hylla den goda principen om upphovsrätt.
Det är relevant att läsa vad som står att läsa på en.wikisource.org. De viktigaste meningarna på sidan Help:Beginner’s guide to copyright är dessa:

Wikisource works under the copyright laws of the United States.

Why United States copyright law?

The computer system on which Wikisource, and all the other Wikimedia projects, runs is located in Ashburn, Virginia in the United States. The charity that runs Wikimedia, the Wikimedia Foundation, is also based on the United States, in San Francisco, California. This means the the website as a whole, and all the texts it hosts, must obey the law of the United States. Even if you live outside the United States, it does not change the law that affects Wikisource and all of the works hosted by Wikisource.

Some other Wikisources and some other Wikimedia projects choose to respect non-United States copyright law. [Fetat av mig, Jan Arvid Götesson] English Wikisource does not. Respecting just one set of copyright laws is the simplest system possible and even this can be very complicated at times.

Så vitt förstår är det inte nödvändigt för svenskspråkiga Wikisource att göra på något annat sätt än vad engelskspråkiga Wikisource gör: tillämpa Förenta staternas lag, punkt slut. Så vitt jag kan förstå är svenskspråkiga Wikisource en av de ”other Wikisources and some other Wikimedia projects [that] choose to respect non-United States copyright law”. Säkert finns det en diskussionshistoria bland er långvariga medarbetare, som jag inte känner till eftersom jag är nybörjare på Wikisource.
Att välja att urskiljningslöst ”choose to respect non-United States copyright law” är enligt min mening en självpåtagen och meningslös begränsning. Då kan vi ju inte publicera en mängd material som inte har något ”moralisk” upphovsrätt, eftersom ingen levande människa bryr sig om materielet, och det är omöjligt att tjäna pengar på det, och materialet dessutom saknar både laglig och moralisk upphovsrätt i det land där jag och du faktiskt publicerar oss när vi skriver på denna diskussionssida, nämligen Amerikas förenta stater.
Därför är det bättre att följa samvetet, och publicera en hundraårig svensk text, när vi vet med 99.9999 procents sannolikhet att ingen skulle anse sig förorättad av eller förlora ekonomiskt på att texten finns på svenskspråkiga Wikisource.
Tycker du att detta är ett riktigt resonemang? Detta är huvudfrågan i mitt inlägg.
Dessutom en teknisk, laglig fråga: finns det juridiskt någon risk med att publicera ett verk enligt Förenta staternas lag på Wikisource? Finns det någon indikation eller någon seriös historisk anmälan mot svenskspråkiga Wikisource som tyder på at det vore juridiskt farligt? Jag frågar inte detta för att jag vill utnyttja lagen i Förenta staterna för att hänsynslöst publicera texter som är skyddade i Sverige. Jag frågar för att få veta om det finns någon teoretisk risk med att publicera en text enligt mitt förslag att det är moraliskt rätt att publicera en ekonomiskt värdelös 100 år gammal text.
Efter att ha ställt dessa två frågor vill jag säga några saker allmänt om upphovsrätt.
Upphovsrätt finns inte i politiskt och ekonomiskt vakuum. Det gäller att se saken på flera sätt samtidigt.
Vi stödjer upphovsrätt, ja. Men samtidigt är det sant att ekonomiska intressen har skadat allmänintresset. I hela världen har upphovsrätten stärkts, och det är rimligt att antaga att detta sker för att ekonomiska intressen vill tjäna pengar på den mycket lilla andel av skapat material som har marknadsvärde. Det stora berget av texter som inte har ekonomiskt intresse borde vara fritt efter rimlig tid, som ett slags allemansrätt, men allmänhetens intresse av kunskap och information har offrats för att företag skall tjäna mer pengar på den den försvinnande lilla andelen av kreativa skapelser som inte är bortglömda. Förenta staternas Copyright Term Extension Act från 1998 kallas av elaka tungor ”Mickey Mouse Protection Act” eftersom alla förstår det sanna skälet till att upphovsrätt förlängs över hela linjen.
I Sverige var det en självklar sanning att kreativa skapelser blev fria efter 50 år. Fegt och principlöst inskränkte regering och riksdag denna hävdvunna allemansrätt därför att det fanns ett EU-direktiv.
Sjuttioårsgränsen är i de flesta fall absurd. Sjuttio år efter upphovsmannens död är vanligen hans barn och barnbarn döda. Barnbarnsbarn har givetvis ingen anknytning till ett skapat verk. Låt gå för att avkomlingar och andra rättsinnehavare vill tjäna pengar på verks som går att sälja. Men det är befängt att vi skulle avstå från att på Wikisource publicera ett ekonomiskt värdelöst verk utgivet 1899 på ett nedlagt bokförlag därför att skaparen dog 1955, för att i onödan respektera ”rättigheter” som kanske innehas av barnbarnsbarn som kanske inte vet namnet på boken, eller ens vet namnet på farfarsfar som skrev boken.
Slutligen vill jag respektfullt fråga varför du ändrar den viktiga sidan Wikisource:Upphovsrätt utan att först diskutera på diskussionssidan? Jag har bara arbetat på Wikipedia förut, och där fordas som bekant diskussion och konsensus. I och för sig har jag slutat att deltaga i diskussioner på Wikipedia, och tänker inte störa folks arbete med att diskutera på Wikisource, men eftersom jag snubblade på den här viktiga frågan genast när jag började här gör jag ett undantag.
Du skrev att ”Vi har ingen direkt skyldighet att följa svensk eller finsk lag”. Antingen finns väl en skyldighet att följa en lag, eller finns den inte?
Svensk lag gäller ju inte oss när vi skriver på Wikisource eftersom vi både lagtekniskt och fysiskt (datorerna finns ju i Virginia) skriver svenskspråkiga Wikisource i Förenta staterna. Om vi vill agera i enlighet med ett annat lands lag (Sveriges lag) som inte gäller oss, kan vi väl göra det med vissa undantag när resultatet blir uppenbart orimligt? Med vänlig hälsning Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 november 2019 kl. 10.55 (CET)
Tillägg: Jag glömde skriva att jag inte förstår din avslutande parentes: ”(Huvuddelen av våra läsare finns här så om Wikisource ska vara fritt måste texten vara fri här också.)” Vad menas med det? Högaktningsfullt, Jan Arvid Götesson (diskussion) 11 november 2019 kl. 11.07 (CET)
Jag hittade en väldigt gammal diskussion där det anges att det från Wikimedia-stiftelsens sida har framförts att texter som skyddas av upphovsrätt i USA inte ska finnas på servrarna: Wikisource:Sidor som bör raderas/Arkiv/2012.
Om Wikisource på svenska ska ändra någon praxis vad gäller upphovsrätt så bör en sådan praxis åtminstone inte innefatta någon bedömning av en texts ekonomiska värde. Ingen är betjänt av en ordning där texter ska bedömas från fall till fall. Såvitt jag förstår är det möjligt att på flerspråkiga Wikisource publicera svenska texter från 1899 där författaren avled 1955, mul:Wikisource:Copyright policy. Thuresson (diskussion) 11 november 2019 kl. 17.48 (CET)
Det du inte förstod var egentligen huvudargumentet. Wikisource och alla andra Wikimediaprojekt är licensierade under Creative Commons Erkännande dela lika 3.0 (CC BY-SA 3.0), vilket innebär att texterna skall kunna återpubliceras även kommersiellt. En text som är upphovsrättsskyddad i Sverige skulle inte kunna återpubliceras i Sverige utan att riskera efterräkningar. Och som Thuresson skriver är det inte ett hållbart förhållningssätt att försöka göra bedömningar om upphovsrätten är bevakad eller inte för de texter som ska publiceras.--Thurs (diskussion) 11 november 2019 kl. 19.54 (CET)