Ditt ord, o Jesus, skall bestå

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Ditt ord, o Jesus, skall bestå
av Lina Sandell
Publicerad i Svensk söndagsskolsångbok 1908 verserna 1, 3 och 4 (alt. I) som nr 243 under rubriken "Missionssånger". Sångböckerna Lova Herren 1988 och Guds lov 1935 har samma text, som i stort följer ursprunget. "Guds lov" har i sista versen originalets "en innebyggare" i stället för "som innebyggare"). I Psalmer och Sånger samt EFS-tillägget 1986 finns en delvis annan version i anslutning till en bearbetning år 1919. Där är bara de fyra första verserna med: "EFS-tillägget" har i v. 3 äro här i stället för hopas här, trots en tydlig ambition att ha samma version som frikyrkorna. Kanske ordet hopas togs in först i slutskedet av frikyrkornas sångboksarbete så att EFS inte hann ändra. Melodin är en tonsättning av Oscar Ahnfelt. På Wikipedia finns en artikel om Ditt ord, o Jesus, skall bestå.


Alt. I

1.
Ditt ord, o Jesus, skall bestå,
ditt rike kan ej falla.
Hur vilt än otron rasa må
och syndens vågor svalla,
du har ändock för evig tid
uti rättfärdighet och frid
ett härligt rike grundat.

2.
Visst synes det, o Herre kär,
som skulle det gå under,
visst stormar det än här, än där,
som bävade dess grunder,
men ack, det synes endast så
— ditt rike står ock skall bestå,
när jord och himmel falla.
 
3.
Om moln och mörker äro här
omkring din tron, vad mera?
Rättfärdighet dess fäste är,
och du, du skall regera
från evighet till evighet,
då andra rikens härlighet
om några år försvinna.

4.
Det segra skall, ditt korsbanér,
trots alla mörkrets makter,
och samla folken fler och fler
från jordens skilda trakter,
på det ditt namn må bliva stort,
liksom ditt lov, från ort till ort,
allt intill världens ände.

5.
Ditt helga rike är dock ej
av denna världen, Herre,
och aktas ej av världen, nej,
hon ser det ej, dess värre.
Hon ser de kristnas skröplighet,
men aldrig deras härlighet
och deras konungs ära.

6.
Pris dig, pris dig, o Jesus kär,
du Konung utan like,
att jag, så arm och svag jag är,
fått syn på detta rike,
att jag får, evigt glad och fri,
som innebyggare däri,
om dina under sjunga!

Alt. II

1.
Ditt ord, o Jesus, skall bestå,
ditt rike kan ej falla.
Hur mörkrets makt än rasa må
och syndens vågor svalla,
du har ändå för evig tid
uti rättfärdighet och frid
ett härligt rike grundat.

2.
Visst kan det synas, Herre Krist,
som skulle det gå under,
som skulle Satans våld och list
omstörta helt dess grunder.
Men nej, det synes endast så.
Ditt rike står och skall bestå,
när jord och himmel faller.

3.
Om moln och töcken hopas här
omkring din tron, vad mera?
Rättfärdighet dess fäste är,
du ensam skall regera
från evighet till evighet,
då andra rikens härlighet
förbleknar och försvinner.

4.
Det segra skall, ditt korsbanér,
trots alla mörkrets makter,
och samla folken fler och fler
från jordens skilda trakter,
på det ditt namn må bliva stort,
liksom ditt lov, från ort till ort,
allt intill världens ände.