Sällheten (Sehlstedt)

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Titel och innehåll
Småplock på vers
av Elias Sehlstedt

Sällheten
Källan  →


[ 1 ]

SÄLLHETEN.

Säll den som kan med denna verld sig nöja,
Och som med fröjd kan skåda Guds natur;
Som uti nödfall kan begagna tröja,
Och sörjer ej om han ej har bonjour.

Säll den som kan, när lifvets stormar susa,
Till högre magter sätta all sin lit,
Som bysatt sitta kan i lugn och snusa
Och glömma bort att han ej har kredit.

Säll den som med sitt öde är förtrogen
Och ej förtviflar, som det sker tyvärr!
Som äta kan sin sill förnöjd på krogen
Och glömma bort biffstekarna hos Pierre.

[ 2 ]


Säll den som kan, fastän bekymren växa,
Se denna verlden evigt glad och ljus;
Som lugn kan höra en sparlakans-läxa,
Hvar gång han tagit sig ett litet rus.