mannen är icke hema/ Han är faren longan wegh bort/ han haffuer taghit penninga secken med sich/ hoo weet när han heemkommer?/ Hon talde honom j sinnet med mong ord/ wann honom med sina fläta leppar/ Han folgde henne strax epter såsom en oxe til slactare huset leedd warder/ och såsom til boyor ther man the dårar med nepser/ til thes hon skööt honom igenom lewrena/ såsom en foghel hastar sich til snarona/ och weet icke at thet geller honom om lijffuet.
Så hörer mich nw mijn barn/ och acter vppå mijns mun taal/ Lät titt hierta icke fara in på hennes wäghar/ och lät icke förföra tich in på hennes stijgar/ ey hon haffuer monga sargat och sålt/ och allehanda mectighe äre dräpne aff henne/ hennew hws är heluetes wäghar ther man nedherfar vthi dödzns camrar
