Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 360.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
350 Wälsignelse och förbannelse. Deuteronomion. Cap. 11, 12.

20. Och Skrif dem på dörrträden i ditt hus och på din dörr:

21. Att du och dina barn mågen länge lefwa i landet, som HERren dina fäder swurit hafwer att gifwa dem, så länge dagarne af himmelen på jorden wara.

Såsom jordens dagar bero af himmelen, så är också menniskan beroende af himmelen hwarje dag hon lefwer, och från himmelen kommer all både andelig och lekamlig wälsignelse.

22. Ty om I alla dessa buden hållen, som jag bjuder eder, och derefter gören, så att I älsken HERran eder Gud, och wandren i alla Hans wägar, och hållen eder intill Honom;

23. Så skall HERren fördrifwa allt detta folket för eder, så att I skolen intaga större och starkare folk, än I ären.

24. Alla rum, som eder fot på träder, skola wara edra:* ifrån öknen och ifrån berget Libanon, och ifrån elfwen Phrath allt intill det yttersta hafwet skall edert landamäre wara.† *Jos. 1: 3; cap. 14: 9. †2 Mos. 23: 31. 4 Mos. 34: 2, [et]c.

25. Ingen skall kunna stå eder emot; eder räddhåga och förfärelse skall HERren låta komma öfwer alla de land, der I inresen, såsom Han eder sagt hafwer.

Eder räddhåga och förfärelse, d. w. s. räddhåga och förfärelse för eder.

26. Si, jag lägger eder före i dag wälsignelse och förbannelse:

27. Wälsignelse, om I lyden HERrans eder Guds bud, som jag bjuder eder i dag:* *5 Mos. 28: 2.

28. Förbannelse, om I icke lyden HERrans eder Guds bud, och afträden ifrån den wägen, som jag bjuder eder i dag,* så att I wandren efter andra gudar, dem I icke kännen. *5 Mos. 28: 15.

29. När HERren din Gud förer dig in i det land, der du inkommer till att intaga det, så skall du låta tala wälsignelsen på det berget Grisim, och förbannelsen på det berget Ebal;* *5 Mos. 27: 12, 13. Jos. 8: 34.

De twå bergen Grisim eller Garizim och Ebal lågo i Ephraims land; emellan dem låg Sichem, Dom. 9: 6, 7. Det som här befalles, werkställdes af Josua, Jos. 8: 33–35. Garizim, som ligger söder om Sichem, är mycket fruktbart, och war med sin yppiga grönska och blomsterdrägt en bild af wälsignelsen, som der förkunnades. Ebal, som låg norr om Sichem, war med sin swarta ofruktbara kalhet, en träffande bild af förbannelsen, som uttalades der. Märkwärdigt är, att Evangelii wälsignelser först hafwa utbredt sig öfwer jordens nordliga länder, under det nästan alla söderländer ännu äro betäckta af mörker.

Mellan wälsignelse och förbannelse fick Israel wälja. Den som wäljer Herran, wäljer wälsignelsen; den som öfwergifwer Honom, wäljer förbannelsen. Förbannelsen består just uti menniskans skilsmessa ifrån Gud. Deruti är allt elände och all osalighet inbegripen.

30. Hwilka äro på hinsidan Jordan, på den wägen westerut i de Cananeers land, som bo på den slättmarken in emot Gilgal, wid den lunden More.* *1 Mos. 12: 6.

31. Ty du måste gå öfwer Jordan, att du inkommer, och tager landet in, som HERren eder Gud eder gifwit hafwer, att I det intaga och deruti bo skolen.

32. Så ser nu till att I gören efter alla de bud och rätter, som jag eder i dag förelägger.* *5 Mos. 5: 32.

Nära lunden More, der Herren uppenbarade sig för Abraham, 1 Mos. 12: 6, 7, skulle nu förbundet med hela folket förnyas.

12. Capitel.

Afgudalundar. Offrens rum, art. Blod förbjudet.

Desse äro de bud och rätter, som I hålla skolen, så att I gören derefter uti landet, som HERren dina fäders Gud dig gifwit hafwer till att intaga, så länge I på jorden lefwen.

2. Förgörer alla de rum, der hedningarne, som I intagen, sina gudar tjent hafwa, ware sig på höga berg, på backar eller under gröna träd.* *5 Mos. 7: 5.

3. Och bryter neder deras altaren, och slår sönder deras stoder; och deras lundar uppbränner med eld och deras afgudabeläten kaster bort, och tager bort deras namn utur det rummet.

Lundar, se cap. 7: 5. Ombyten af namn woro nödwändiga derföre, att hedniska städer merändels hade namn efter någon afgud.

4. I skolen icke så göra HERranom eder Gud.

5. Utan på det rum, som HERren eder Gud utwäljer af alla edra slägter, att Han will låta sitt namn der bo, der skolen I fråga och dit komma;* *2 Mos. 20: 24.

Ehwar de woro, skulle de tillbedja och tjena Herran i själ och hjerta, men icke utöfwa den egentliga gudstjensten annorstädes, än wid