| 426 | Josephs barns arf. | Josua Bok. | Cap. 16, 17. |
Ephraim, utan gränserna bestämmas, inom hwilka de många städer, som tillfallit Ephraim, woro belägna.
10. Och de fördrefwo icke de Cananeer, som bodde i Gaser: så blefwo då de Cananeer ibland Ephraim allt intill denna dag, och wordo skattskyldige.* *Jos. 17: 13. 1 Kon. 9: 16.
Redan nu gick således prophetian i fullbordan, 1 Mos. 9: 25. Synden är i sig sjelf träldom och förer alltid till förnedring, träldom och elände.
17. Capitel.
Halfwa Manasse och Zelophehads arf. Josephs barns klagan.Och lotten föll till Manasse slägte, den Josephs förste son war, och föll till Machir, Manasse första son, Gileads fader; ty han war en god stridsman, derföre fick han Gilead och Basan.* *4 Mos. 26: 29; cap. 32: 39, 40.
2. De andra Manasse barn uti deras ätter föll också till: nemligen Abiesers barn, Heleks barn, Asriels barn, Sechems barn, Hephers barn, och Semidas barn: Desse äro Manasse barn, Josephs sons, som mankön woro i deras ätter.
3. Men Zelaphehad, Hephers son, Gileads sons, Machirs sons, Manasses sons, hade inga söner, utan döttrar; och deras namn äro desse: Mahela, Noa, Hogla, Milca, Thirza;* *4 Mos. 26: 33; cap. 27: 1; cap. 36: 11.
4. Och de gingo fram för presten Eleazar och för Josua, Nuns son, och för de öfwersta och sade: HERren böd Mose, att han skulle gifwa oss arfwedel ibland wåra bröder: så gaf han dem ock arfwedel ibland deras faders bröder, efter Herrans befallning.* *4 Mos. 27: 8.
5. Men Manasse föllo tio snören till, förutan det landet Gilead och Basan, som på hinsidan Jordan ligger.
Utmätningen skedde med ett snöre af en wiss längd, och tio snören betyder i allmänhet tio jordlotter.
6. Ty Manasse döttrar togo arfwedel med hans söner: och det landet Gilead kom de andra Manasse barn till.
Döttrarne af Manasse afkomling Zelaphehad; se v. 3.
7. Och Manasse gräns war ifrån Asser till Michmethath, som ligger för Sechem, och går ut på högra handen intill dem af EnTappuah.
8. Ty det landet Tappuah kom Manasse till, och är Manasse gräns inwid Ephraims barn.
9. Sedan går hon neder till Nahal-Kana, söderut till bäckstäderna, hwilka Ephraim tillhöra ibland Manasse städer: men ifrån nordan är Manasse gräns in på bäcken, och går ut i hafwet:
10. Ephraims söderut och Manasse norrut, och hafwet är hans landamäre och stöter in på Asser ifrån nordan, och in på Isaschar ifrån östan.
11. Så hade nu Manasse ibland Isaschar och Asser, BethSean och dess döttrar, Jibleam och dess döttrar, och dem i Dor och dess döttrar, och dem i Endor och dess döttrar, och dem i Thaanach och dess döttrar, och dem i Megiddo och dess döttrar, och tredje delen Naphet.
De följande orterna, Beth Sean o. s. w., woro belägna uti Isaschars och Assers stammar, men hade genom lotten tillfallit Manasse.
12. Och Manasse barn kunde icke intaga de städer;* utan de Cananeer begynte till att bo i detta land. *Dom. 1: 27.
Canaaniterna började nu på nytt att fatta fast fot i landet och att förswara sig emot Israel.
13. Men då Israels barn wordo mäktige, gjorde de de Cananeer skattskyldiga, och fördrefwo dem icke.
Detta war emot Guds befallning, 5 Mos. 20: 16. Af denna olydnad förorsakades många framtida olyckor.
14. Då talade Josephs barn till Josua och sade: Hwi hafwer du icke gifwit mig mer än en lott och ett snöre af arfwedelen, och jag är dock ett mycket folk, såsom HERren hafwer wälsignat mig?
15. Då sade Josua till dem: Efter du ar ett mycket folk, så gack upp i skogen, och röj dig der rum uti de Phereseers och Resars land, efter Ephraims berg år dig för trångt.
Emedan bergstrakten (som efter Ephraim sedan kallades Ephraims berg) för dig är for trång, så skaffa dig mera utrymme i Phereseernas och Resarnes (Rephaiternas) skogsbygd. Dessa innewånare skulle efter befallning utrotas.
16. Då sade Josephs barn: Berget kunna wi icke få; ty de Cananeer bruka alla jernwagnar, som i det landet Emek
_436.jpg&oldid=343352){kind=link}