Den här sidan har korrekturlästs
77
SKANTZ
(ler).
Ja, du sade det! Men varifrån skall det tagas?
GERDA.
I stället för meningslösheten en vilja till något starkt och av värde, i stället för självsvåldet ansvarskänslan!
SKANTZ.
Det är stora saker det, och jag är så trött —
GERDA.
Du skall dikta —
SKANTZ.
Kära barn, jag gör ju inte annat! Lite småvers i tidningarna, ett dikthäfte var vår och en roman till julen. Det är kanske inte mycket, men det ger ganska ymnigt med ära och mynt.
GERDA.
Och — tillfredsställelse?
{{c|SKANTZ
(rycker till men svarar icke).
GERDA.
Du skall dikta som förr — som då, innan du blev namnet. Minns du dina proletärsånger —
SKANTZ
(i tankar).
Ja, jag minns — —
GERDA.
Hur de skälvde av kärlek till de små i samhället och av hat mot förtryckarna? Minns du
