Sida:Myrberg GT 125.png

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
PSALM 68, 69.125
PSALTAREN.

22Men Gud skall krossa hufvudet på sina fiender, Den hårprydda hjessan på honom, som vandrar sin väg skuldbelastad.[1]23Talat hafver Herren: »Från Basan skall jag hemta åter, Jag skall hemta dem från hafvets djup»:[2] 24På det att du skall krossa dem med dina fötter vadande i blod, Och dina hundars tunga få sin del af fienderna.

⁎              ⁎

25Man ser ditt intågande, o Gud; Min Guds och konungs intågande i helgedomen.[3] 26Främst gå sångare, sedan strängaspelare, Midt emellan jungfrur slående på handpukor. — 27I full församling prisen Gud; Prisen Herren öfver allt, I af Israels källa:[4] 28Du Benjamin der, den yngste, som för dem an! Juda furstar med sin skara; Sebulons furstar; Naphtali furstar!

29Din Gud[not 1] har bjudit din styrka; Befästa, o Gud, ditt verk för oss. 30Ur ditt tempel, som är i Jerusalem, Må konungar frambära till dig skänker.[5] 31Tukta odjuret i vassen; Tjurarnes hop med sina kalfvar af folkslag: Att de kasta sig ned med silfverstänger. Förströ de folk, som älska att kriga.[6] 32Må stormän komma från Egypten, Ethiopien ila med sina händer till Gud.[7]

33Jordens konungariken, sjungen Guds lof; Lofsjungen Herren öfver allt (Selah):[8] 34Honom, som färdas i de eviga himlarnes himlar. Se, han låter höra sin röst med väldig stämma![9] 35Erkännen att Gud är mäktig; Ofver Israel tronar hans majestät, Och hans makt har sitt säte ofvan molnen.[10]36»Fruktansvärd är du, o Gud, från dina helgedomar; Israels Gud är den som gifver kraft och styrka åt sitt folk. Välsignad vare Gud!»[11]

  1. Ps. 110:6.
  2. Am. 9:2 f.
  3. 2 Sam. 6:12 f; Ps. 24:7.
  4. Es. 48:1.
  5. Es. 60:6 f.
  6. Es. 27:1.
  7. Es. 19:19 f.
  8. Ps. 96:1; 98:1.
  9. 5 Mos. 33:26; Ps. 29:4 f.
  10. Ps. 29:1.
  11. Ps. 29:11.
  1. Här följer denna lofsång, som räcker till Psalmens slut.

69 Psalmen.

Den förföljda och lidande rättfärdigheten i en Herrens tjenares person.

1För sångmästaren; efter »Liljor», af David.

2Fräls mig, o Gud, ty vatten vill fördränka mig.[1] 3Jag A har sjunkit ned i djup dy och finner intet fotfäste;[2]

  1. Jer. 10:24.
  2. Jer. 38:6; Ps. 40:3; 42:8.