Sida:Myrberg GT 136.png

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
136PSAPM 77, 78.
PSALTAREN

8Skall då Herren förkasta till evig tid Och icke mera fortfara att vara nådig?[1] 9Har hans nåd för alltid tagit en ände, Och har löftet upphört att gälla från slägte till slägte? 10Har Gud förgätit att öfva misskund, Eller har han tillslutit i vrede sin barmhertighet? Selah.

11Dock jag säger: detta är mitt lidandes tid; De år, som den Högstes högra hand har skickat.[2] 12Jag vill tänka på Herrens gerningar; Ja, tänka vill jag på dina under från forntiden, 13Och begrunda alla dina gerningar, Och eftersinna dina storverk.

14Gud, i helighet går din väg fram; Hvar är en Gud så stor som (vår) Gud?[3] 15Du är den Gud i sanning, som gör under; Du har gjort din makt kunnig bland folken. 16Du har förlossat med väldig arm ditt folk; Sönerna af Jakob och af Joseph. Selah.

17Vattnen sågo dig, o Gud, Vattnen sågo dig och våndades, Och djupen darrade.[4] 18Skyarna nedgöto vatten i strömmar, Molnen dundrade Och dina pilar utgingo. 19Ljudet af ditt tordön hördes i hvirfvelstormen, Ljungeldar upplyste jordkretsen, Jorden darrade och skälfde.

20Din väg gick genom hafvet, Och din stig genom stora vatten; Och dina fotspår syntes icke.[5] 21Du ledde ditt folk likt en fårahjord, Genom Moses' hand och Arons.[6]

  1. Ps. 85:6.
  2. Ps. 39:10; Jer. 10:19.
  3. 2 Mos. 15:11 f; Ps. 89:9.
  4. Ps. 114:3 f.
  5. Hab. 3:15.
  6. Ps. 78:52; Mik. 6:4; Es. 63:11 f.

78 Psalmen.

Återblick på Israels historia.

1En betraktelse af Asaph.

Lyssna, mitt folk, till min undervisning; Böjen edert öra till min muns ord. 2Öppna vill jag min mun till vishetsord, Jag vill låta minnesord utströmma utur forntiden.[1] 3Hvad vi hafva hört och förnummit Och våra fäder förtäljt för oss,[2] 4Det vilja vi icke dölja för deras barn, Utan för efterverldens slägten förtälja HERRENS lof: Hans makt och hans under, som han har gjort.

  1. Ps. 49:4, 5.
  2. Ps. 44:2.