116 Psalmen.
Tack och lof för hjelp ur dödsnöd.
1Tag älskar HERREN ; Ty han hör min röst, mitt innerliga J bedjande. 2Ja, han har böjt sitt öra till mig; Derföre vill jag åkalla honom i alla mina lifsdagar.
3Dödens snaror omgåfvo mig, och dödsrikets fasor nådde mig; jag kom i nöd och var bedröfvad. 4Men jag åkallade HERRENS namn: »O Jehovah, rädda min själ!»
5HERREN är nådig och rättfärdig, Och vår Gud är en förbarmare. 6HERREN bevarar de enfaldiga; Då jag- var i mitt elände, kom han mig till hjelp.
7Vänd nu åter, min själ, till din hviloharnn; Ty HER- REN gör dig godt. 8]a, du har frälst min själ från död; Mitt öga från tårar, Min fot från fall.
9Jag skall vandra inför HERRENS anlete I de lef- vandes land. 10Det tror jag fast, måste jag än säga: »Jag är svårligen plågad.»
11[Jag sade, jag, uti min ängslan: »Alla menniskor äro lögnaktiga»? — 12Huru skall jag vedergälla HERREN för alla hans välgerningar emot mig?
13Jag vill taga frälsningens bägare, Och högt förkunna HERRENS namn. 14Mina löften till HERREN vill jag betala Inför, ja inför hans hela folks åsyn.
15Dyrt aktad i HERRENS ögon Är hans frommas död. 16O Jehovah, jag är din tjenare, din tjenarinnas son; Du har lossat mina band.
I7Jag vill offra åt dig tackoffer, Och högt förkunna HERRENS namn. l8Mina löften till HERREN vill jag betala Inför, ja inför hela hans folks åsyn 19I gårdarna till HERRENS hus; Midt i dig, Jerusalem. — Hallelujah!
117 Psalmen.
Uppfordran till Guds lof.
1Lofven HERREN, alla folk; Prisen honom, alla folk- -L* slag. 2Ty väldig öfver oss är hans nåd; Och HER- RENS sanning varar i evighet. — Hallelujah!
