266
SALOMOS ORDSPRÅK.
KAP. 29.
4En konung gör sitt land beståndande genom rättvisa; men den som utkräfver skatt på skatt, han rifver det ned.
5En man, som smickrar sin nästa, utbreder ett nät för hans steg.
6Den onda menniskan blifver snärjd i sin egen miss- gerning, men den rättfärdige jublar och är glad.
7Den rättfärdige förstår att sätta sig in i de armas sak; den ogudaktige vet och förstår det ej.
8Menniskor, som drifva sitt begabberi, kunna uppvigla en hel stad; men de visa stilla vreden.
9När en vis går till rätta med en dåre, så vredgas denne och ler och kan icke vara stilla.
IOBlodsmenniskorna hata den oskyldige, och stå efter de rättsinnigas lif.
TIEn dåre släpper lös hela sin häftighet, men den vise dämpar och håller den tillbaka.
Kap. 25: 28; 12: 23.
I2En. herskare, som lyssnar till lögnaktigt tal, hans tjenare äro alla ogudaktiga.
I3Den fattige och hans förtryckare mötas; den som upplyser bådas ögon är Jehovah.
I4En konung, som dömer de arma med sanning, hans tron göres beståndande för evigt.
Kap. 16: 12.
I5Ris och tilltal gifver vishet ; men en son, som lemnas åt sig sjelf, skämmer ut sin moder.
V. 17; kap. 22: 15.
l6Då de ogudaktiga förökas, växer ondskan; men de
rättfärdiga skola se sin lust på deras undergång.
Ps. 37: 36.
I7Tukta din son, så skall han hugna dig igen, och gifva rik vederqvickelse åt din själ.
Kap. 23: 13.
l8Utan profetia förvildas folket; men sällt det som tager vara på lagen!
I9Med ord allena tuktas icke trälen; ty han förstår, men rättar sig ej efter.
