Blygs ej, när du ömsint blöder,
När du lättar nästans nöd:
Har du frid med Gud och bröder,
Har du frid i lif och död.
Skulle vi ej vandra samman
Här som syskon arm i arm,
Skulle icke kärleksflamman
Vårdas uti fridsam barm?
Kärlek blott kan öfverlåta
Nyckeln till Guds andeverld:
Älska — lida och förlåta
Är en säker himmelsfärd.
Oförsonligt hjerta tvingar
Afgrundsfursten till sin brud,
När försonligt hjerta svingar,
Som en engels bön till Gud.
Bröder tvista — tvisten leder
Till försoning efter hån:
Hör, då komma englar neder
Med Guds bifall ofvanfrån!
Broder! stum i dunklets dalar
Slöts din mun vid dödens kyss;
Mycket dock den döde talar:
Menska, böj dig ned och lyss!
Hör, då stiga varnings-orden
Sakta opp ur grafvens sköt:
”Frid och kärlek uppå jorden
Himlens sällhet inneslöt!”
