Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
( 30 )
Ack! jag förstår, hvi stjernepolen
Och jordens barm i skuggor kläds:
Den drömda finns ej under solen,
Ej heller finns hon annorstäds.
Så skall då ingen vid min sida
Min törnestig med rosor strö,
Jag ensam sucka skall och lida:
Jag ensam lefva skall och dö.
Åt grafven skall mig öfverlåta
Den verld, som ingen sällhet gaf,
Och ingen mö skall mig begråta
Och fästa blommor på min graf.
