flere kannor watn til at förskaffa sig hälsan, det läser man ingestädes. Tacka wil jag thet ährlige gode Swenske ölet, det sätter saft i benen, wärmer magen, gifwer krafter, upfriskar mod och blod; Der watnet twert emot, skölier af det ringa sig wid benen och kiöttet har kunnat sättia, förkyler magan, fördelar krafterna, giör blodet tunt och watnachtigt och modet lika så. Men sij! hwem är det som jag der bårta i Lunden seer gå för sig sielf, är det icke Hydrophilus, den de säya sig myckit uthläggia för sådant wattudrickande, och wara der af en stor älskare? Tyst jag wil gå sachta efter honom, och see til om jag anten kan höra något af honom så oförmärkt om denne saken, eller och bringa honom på talet derom.
Hydroph. Ja man förachtar icke allenast sielfwe hälsan och ser sig litet om, af hwem man sig til des bibehållande betiäna låter, utan man förachtar och sielfwe de medel, som Gud och naturen til samma hälsos behållande och igenskaffande af nåde täcktz förunna; Som månge otidige illwiliare nu wijd denne tiden finnas, som det gemene och lättkiöpte hälsomedlet Surbrunswatns drickande ey allenast sielfwe wan-
