Sida:Skraggenstjerna - Ett kort samtal, om the för någre åhr sedan upfundne surbrunnar wid Wijksberg (1688).djvu/39

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
27
  1. pande i glaset, samt updrifwande i näsan när en der på luchtar, som af deras werckande, i det watnet är tämmelig subtilt och genomträngeligit, som han det l. c. säger, och jag tilförende p. 16 och 18 wijst hafwer.
  2. Är watnet qwickt, friskt, klart och reent som en Christall af ett silfwerglänsande skeen, som jag tilförande p. 15. sagt.
  3. Förderfwas intet watnet lätt i wältäpta flaskor, utan kan stå ett helt åhr och längre med lika klart och reent, och när det då uplätes gifwer det ingen elak stanck och lucht ifrån sig.
  4. Kunna der uti inga grodor eller matkar trifwas, ja så at man inga sådane skal finna hela rännilen utföre, som dock tämmeligen lång är, förän han sig uti nästliggiande wijken af Mälaren utlåter.
  5. Tillåter intet Brunnen något oundwikeligit wildwatn: ty fast än någre illwilliare (qui nodum in Scirpo qværunt, sökia orsak der ingen är) hafwa welat der utaf förachta Brunnen, at där ligger ett dijke icke långt ifrån honom, så kunna de dock der med intet bestå, medan samme dijke hela sommaren och den tiden som Brunnen brukas, är aldeles uthtorckat och förer icke en
dråp-