Sida:Småplock på vers 0081.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 71 —


Men dansen begynte, och ljufveligt gol
Orgtramaparn och klockarn på hvar sin fiol,
 Uti natten.

De sprättar de kommo, en grufvelig skock,
Med byxor af nankin och gjorde sin bock
 Uti natten.

De talte om vädret från början till slut,
Och orden de kommo så småsöta ut,
 Uti natten.

Der strutta' i salen en kunglig sekter;
Lik ”Potiphars hustru med sköna manér,”
 Uti natten.

Så qvinlig var kinden och blek som agat,
Och rösten, som bade han varit kastrat;
 Uti natten.

Der valsade lunsigt en hökare god,
Liksom om han valsat med hela sin bod
 Uti natten.

Det var icke rådligt att komma: framför'n:
Han for som en ångbåt från hörn och till hörn
 Uti natten.

Men fanns det ej garde och krigisk parad,
Så fanns dock: ett ”lejon” i Armköpings stad
 Uti natten.