Den här sidan har korrekturlästs
— 135 —
Dock, ett hopp är mig i plågan gifvet,
Som mig följer öfver dödens stig —
Jesus Christus, sanningen och lifvet,
Låt mig städse finna ro hos dig!
Var min tröst, hvar gång mitt hjerta gråter;
Och när lifvets dunkla timmar flytt,
Tag min själ uti din himmel åter,
Låt mig dö och blifva barn på nytt!
