Min lilla snälla gubbe!
Du har nu permission att resa till Helsingland eller hy art du behagar. Se nu framförallt väl om din kropp oeh låt din själ följa med, ty han kostar ingenting. Han kan vara dig till nytta vid många tillfällen, och han kan sjelf ha nytta af resan. Låt honom sitta i sitt gamla ”fönster” och se sig omkring. Han tycker om vackra stränder, gröna trän, solsken och vackert väder, och gör för öfrigt icke afseende på annat än ett ”hyggligt bemötande”. Att bo i en frisk kropp är hans största njutning och förnöjelse. Akta dig derför för sjösjukan, som är hans förskräckelse. Blir du sjösjuk, så tag några droppar ether eller Hoffmans droppar på en sockerbit, lägg postpapper på magen, se glad ut och akta dig för graflax. Du har väl ingenting glömt vid inpackningen? En författare har sagt, att en inpackning till en resa är en ”förbannad quadratura circuli, en kalkyl med oändliga bråk, som icke afspisas genom någon analysis infinitorum, när man skall ha med sig nästan dubbelt så mycket som man tycker sig ha rum för”. Kom ihåg, en resa på fjorton dagar till Norrland är ingen småsak. Du har väl med dig dina vattentäta stöflar för att begagna vid laxfisket, dina bolstervarsbyxor, i fall du tar notis om tjärubränningon, en större nattmössa, som du kan dra öfver ögonen för midnattssolen. Florshufvor kan du få deroppe – för den fördömda myggen. Res nu med öppna ögon och ej med blindfönster. Låt se att du vet någonting, då du kommer tillbaka; och framför allt, min lilla snälla gubbe! låt se:
Att icke du reser som denna,
Jag menar din kappsäck, min vän!
Låt se, att din flytande penna
Gjort gagn, då du kommer igen.
.jpg&oldid=460835){kind=link}