Hvad jag förtjenar med lotsning från sjön
Räcker till skodon och kläder.
Men vill jag äta och hålla mig frisk,
Får jag gå sjelf ut och skaffa mig fisk.
Än sisådär får man segla med vind,
Än får med åran man knoga.
Sträfvaste händer och brunaste kind
Får man ej se på så noga.
Väder och vind få vi ta som vi få:
Hela vårt lif är blott hej, låt det gå!
Rädd var jag aldrig, det lönar ej stort,
Hafvet må spotta och fräsa.
Fan vara rädd, då man ondt ej har gjort
Och kan sitt Fader vår läsa.
Hårdt är vårt yrke, men lotsen har lärt
Allt ifrån vaggan att hålla det kärt.
Nu är jag lärling, men vänta en smul,
Jag blir väl mästerlots äfven.
Då skall jag må som hvar dag vore jul,
Fastän jag nu får dra vefven.
Då skall jag gifta mig ända bardus,
Röka havanna och måla mitt hus.
Titta, i fall ni har ögon i skall’n,
Der, just derborta i kröken,
Längst in i skogen, med flögeln i tall’n,
Der ni mot himlen ser röken.
Der har jag fästat min håg och mitt sinn’,
Der är mitt lif: der bor kärestan min.
Lycka till, lilla Jerker! jag vet du är en bra pojke, och jag vet också att du kan gifta dig och få din
.jpg&oldid=460855){kind=link}