Maken tös att hitta,
Får man gå och titta:
Klang för Jerker på hans hedersdag! o. s. v.
Man talar om att stå och gapa såsom någonting föraktligt, men så här vid hafvet är det onekligen både angenämt och förståndigt att stå och gapa. Man insuper en förunderlig spiritus, en rigtig aptitsup ur hafvets stora flaskfoder. Man får i sig en hel hop helsa och lefnadsluft. Hvart andetag är en lifspust, som går genom merg och ben. Titta dit bort till Korsö, der fyrbåken står. Der skulle en badanstalt vara. Der är skogigt, grönt och herrligt, med storartad utsigt öfver hafvet med sina otaliga seglare, som under sommaren dagligen passera fyren, för att inlöpa till Sandhamn. Fyrtornets lanternin erbjuder sin veranda, som går rundt om tornet, en icke oäfven promenadplats. Man kan vädra sig på alla sidor och promenera liksom i luften och njuta af hafvet inunder sig, utan att svindla eller bli sjösjuk. Hvilka Apollo-vador, skulle ej en Konglig Sikter kunna få härute! hvilka rosenkinder och körsbärsläppar skulle icke Stockholms damer här kunna påräkna. Hvarken Dalarön eller Furusund skulle kunna jemföras med en badanstalt på Korsön, som troligen också har en framtid för sig i den vägen. Jag har nu inte tid att orda mera derom, ty jag måste titta på hafvet, der jag tycker mig se en farkost på långt håll. Mycket riktigt! en liten punkt vid horizonten. Ack, så näpen! det är en brigg. Sångmö! låt oss sjunga en stump — och sedan stoppa vi pipan i säcken.
Hafvet är herrligt att skåda från land,
Helst liksom nu uti morgonens brand.
Böljorna kullra,
Mullra
.jpg&oldid=460857){kind=link}