Fundersam man gick och sa’ aldrig ett ord.
Och så kom Per Brahe och tog mig ombord.
S:t Ragnhild till ära jag lyfte på hatten,
Och tackade Gud att jag slapp hennes vatten.
Känner herrskapet kapten Molander på Pehr Brahe? – ”Ja gubevars, ja gubevars!” hör jag öfver allt. Då behöfver jag inte presentera honom vidare. För min del är jag glad, att han är i besittning af den runda skepparformen, hvilket hos mig är tillräckligt rekommenderande. Jag kom just i lagom tid ombord, för att deltaga i middagsmåltiden och för en stund komma undan den brännande kanalsolen. Ypperlig restauration, och en trefnad ombord, som är afundsvärd. Vinet förträffligt. Jag drack vin endast för nyttans skull, emedan Johnston i hvardags-lifvets kemi yttrar sig på följande förståndiga sätt:
”Vinet är gubbarnas mjölk. Godt gammalt vin, måttligt njutet, ökar magsaften. I gubbens kyliga kropp höjes lifsvärmen genom vinet och matsmältningen underhjelpes.”
En och annan autoritet kan äfven åberopas i samma syfte:
»Vin fördrifver galla,
Gikt, kolik, podager.
Vin är bra för alla
Både fet och mager.
.jpg&oldid=460943){kind=link}