Jag har ett sommarnöje jag,
Som jag med ingen byter;
Ett paradis i sammandrag,
Der ingenting mig tryter;
Der bäckar gå
Och granar stå
Med kåda och med kottar på.
Och under gröna hvalfven står
Min lilla, enkla stuga.
Der bor jag ensam år från år
Med en och annan fluga.
Jag hittills har
Gått Hymen klar:
En gammal ungkarl ingen tar.
Kupido glömt mig, den filurn,
Och det gör ock detsamma:
Mitt allt i allom är naturn,
Min pappa och min mamma.
Jag haft i den,
Som jag har än,
Min bror, min syster och min vän.
Jag går och kommer, när jag vill,
Och ingen mig förtretar.
Min måltid sjelf jag lagar till
Och min abborre metar.
Jag bössan tar.
Till skogs jag drar,
Och ej en dag jag ledsamt har.
När vänner komma hit ibland,
De gamla, innerliga,
.jpg&oldid=461147){kind=link}