Tog jag sjelf till husbehof
Och till Stockholm några prof.
Denna himmelskt rena sort
Ingen rännsten kollrat bort.
Jag afbröts i min poetiska utgjutelse af en deputation måsar, som kom mig till mötes i skärgården. Jag emottogs med sång, den jag besvarade med ett kort tal, som uttryckte min stora förtjusning att vara återkommen i deras krets, samt min tacksamhet för deras skriande uppmärksamhet. Du kan ej tro, hy ad det blef för ett hviftande och klappande med vingarna, då jag slöt mitt tal med dessa “energiska ord“:
Måsar, måsar! Är ni rent besatta:
Jag förstår er mening, hjertligt tack!
Jag er välkomsthelsning vet uppskatta,
Skrik ej så förbannadt, söta pack!
Då du får detta bref, kan du skicka ett bud ned till Chapman och be mamsell Anna att få hemta ett par snusburkar, som jag medfört från Malmö för din räkning, och hvilka jag hoppas du håller till godo. Jag lemnade dem ombord, emedan vi kommo till Stockholm på natten och jag genast begaf mig ut till landet. Vi träffas snart, hoppas jag: Gud vare hos dig! Min resa har varit i allo lyckosam och angenäm, som du äfven torde ha förnummit af mina epistlar, som jag hoppas kommit dig tillhanda.
P. S.
Om jag nu kort tillhopatar
Allt hvad jag sagt förut,
Gudomlig hela resan var
Från början och till slut.
.jpg&oldid=461161){kind=link}