8
Skyarna sväfva så lätta och fria,
Skimra i guld öfver myggornas verld.
Solbrända pigor hos Jungfru Maria
Ställa till svällande häcken sin färd.
Orrarna spela
Och lefva som sju.
Tallstrunten dela
De ömt med sin fru.
Snöhvita tärnor kring stränderna skria,
Gunga ibland på den böljande fjärd.
Haren i flykt öfver rågåkern genar:
Ack, om till jagt jag ej vore så klen! –
Ekorrn i granarnas våningar skenar,
Än som en tok öfver stock, öfver sten.
Sorlande källor
I tufvor och snår!
Pinglande skällor
Och bräkande får!
Humlorna surra kring blommiga renar,
Harkrankar vingla på rankiga ben.
Sprittande lif har den ringaste löja.
Menskan har mer: hon har “rang och talang”.
Derför, o broder, ej låtom oss dröja
Helsa naturen med tal och harang!
Torka bort tåren
Och sorgerna spar!
Egna åt våren
En skål eller par:
Titta, mot stranden hur vågorna höja
Skummande bägarn med jubel och klang!
.jpg&oldid=457878){kind=link}