detaljer. Detta onekligen vackra nit, har jag hört berättas, gick så långt, att då kaptenen afgick med sitt fartyg från Bergsund, tackade alla arbetarne sin himmelske fader att de en gång blefvo af med den välsignade gubben.
Allt detta sammanlagdt gjorde, att jag nu gick ombord med en kolossal fond af förtröstan.
Dagen var solig och varm,
Skeppsbron på skugga var arm.
Folket sig samlat ihop
Och gop.
Kajen af menskor var full
Endast för ångbåtens skull:
Nybygdt och pyntadt det låg
På våg.
Fruar och barn skulle med.
Landgången, stadig och bred,
Tog mången gubbe från land
Om hand.
Det var ett hvimmel på strand,
Pussar på mun och på hand!
Här voro ogift och gift
På vift.
Här såg man olika smak:
Damer tillkrånglade bak,
Uppknutna, liknande näst
En häst.
Modet är galet, ja visst!
Galen är hvarje modist
Och uti allt, som nu sys,
Konfys.
.jpg&oldid=461474){kind=link}