Sida:Svea 1873(17).jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
17


Annars har jag hört sägas, att det säkraste medlet mot sjösjukan består deruti, att man håller en träpinne i munnen; och så länge man kan behålla den qvar mellan tänderna, så är man alldeles oåtkomlig för sjukdomen. För min del anser jag det sednare medlet yara det tillförlitligaste.




På morgonqvisten rapporterades att Hernö-klubb var synlig. Man drack kaffe och steg i land i Hernösand klockan 8.

Staden är under omstufning och förbättring. Omgifningarne vackra och storartade. Hamnen god. Sjöbodarna på reträtt. Stadsträdgården lummig och inbjudande. S:t Petri hotell storståtligt. Dålig konjak. Gatorna sommartomma. Lektorerna bortresta, gamla bekanta sjuka och skröpliga. Ingen landshöfding, ingen biskop. Hela tutten på badresor. Nästan bara Pelle Tjernberg hemma. “Småstäder äro ingenting annat än en förderfvad landsbygd. Cain bygde också den första stad.“ Jag for på landet och tog med förtjusning den norrlänska naturen i ögnasigte, under åtnjutande af det allra som herrligaste sommarväder.

Ingenting jag bättre i naturen vet,
Än en vacker sommar, som är lagom het,
 Som lagom har med flugor
Och doft af granris i skog och stugor.

Att nosa på, fins intet, som är så skönt,
Som ljufva sommarblomster, då allt står grönt,
 Och skog och alla lunder
Ha foglar uti toppen och får inunder.