Sida:Svea 1873(19).jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
19

frodas ett herrligt åkerbruk endast derför, att det skötes som ett jordbruk skall skötas. Kom i håg det, bönder!

Jag gjorde min uppvaktning hos brukspatron på Bollsta, omhuldades med vänskap och en hejdundrande frukost, skjutsades af patron sjelf till Sandviken, för hvilken artighet

han tillgodonjöt
förmånen att bli genomblöt.

Jag kände en tyngd i mitt samvete. Han tröstade sig med att tänka på sin potatis. Då stadsbon fröjdar sig åt solsken och vackert väder, säger landtbon: Vi äro i största behof af regn. Vi räddade oss hos brukspatron Fritz Versteegh, hvars holländska namn bönderna från början förenklat till Wärrsten.




Örnsköldsvik är en liten förtjusande köping i Själevads socken.

«Höga berg och djupa dalar!
Här är vännen som mig behagar:
Hej hopp, min lilla sockertopp!
Vi ska’ dansa till solen rinner opp.
Hej hopp, min sköna!
Vi ska’ dansa i det gröna.«

Inloppet till hamnen är genomgående vackert med de allra som täckaste sommarboningar å ömse sidor.

Med anledning af ångfartyget Ångermanlands första ankomst firades en middagsfest för 300 personer, damer och herrar, föranstaltad af fartygets rederi, och denna fest var till alla delar lyckad och storartad. Den är beskrifven i tidningarna, och dess ytterligare beskrifning här i min lilla