Sida:Svea 1873(26).jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
26

genomdammade lekamen. “Att vara välkommen,“ säger någon författare, “är det första vilkoret för ett gladt åtnjutande af det som kokerskan sedan kan åstadkomma i köket. Den gåfva, som gifves åt hjertat, öfverträffar den som gifves åt magen.“ Torps prestgård ligger täckt belägen vid landsvägen och således lättvindig för resande att kila in. Utsigten är storartad öfver Ljungan och den bördiga och välbygda bergsbygden. Kyrkan ligger nedanför prestgården vid elfkanten. Vid Torp finnas postkontor, apotek, gästgifvargård och Guds gåfvor med handelsbodar. Getberget var min favorit-titt om dagarna. Jag gjorde visit på ett ståtligt herresäte i trakten, ett slott i Medelpad, tillhörigt en gammal skolkamrat och vän till undertecknad. Patron Huss på Johannisberg har ni väl hört talas om? “Hitintill skall du komma och icke vidare!“ och Johannisberg blef slutpunkten på min resa i Medelpad.

Jag tog afsked af Torp och återvände samma väg jag kommit till Sundsvall igen, med den förändring likväl, att Ljungan höll mig nu sällskap på högra sidan, men alltid lika vänlig och förekommande.

Hvad prestgårdar äro för präktiga ting,
Då man landsvägen far för att se sig omkring.

För husrum och kost har man föga besvär,
Då prestgårdar finnas till hands här och der.

Och jag som har prestgårdar sett uti mängd,
Har aldrig än sett någon prestgrind stängd.

Man frågar ej först; man kör bara in,
Och strax ser ni presten på trappan sin.

En vidöppen famn utaf presten er räcks,
Och tuting ni får, i fall klockan är sex.