Att mina bekantskaper öka
Jag knnde nu fått mig en ny,
öm blott jag har velat besöka
Hin håle i Ljusta by.
Jag vill ej med någon mig stöta,
Dertill är jag alltför human;
Men skulle hin håle jag möta,
Så skulle jag ge honom fan.
Det var söndag, då våra vagnar rasslade genom staden. Kyrkklockorna pinglade. Gubben Sallén skulle predika. Sommarfoglarna sjöngo sina småbitar i den blå luften. Vägen dammade och det bar af med rask fart landet oppöfver. På Torpshammar gjordes ett kort men angenämt uppehåll. En aftonrisp intogs i det gröna och morgonrispen inmundigades dagen derpå i Torps prestgård, hvilket gick för sig, oaktadt prestfar sjelf för tillfället ej var hemma. Jag bör kanske nämna, att vid Torpshammar timrades och iordningställdes en storståtlig äreport för Hans Maj:t Konungen, som väntades. På flere andra ställen hade vi äfven tillfälle att iakttaga samma festliga anordningar.
Så kommo vi raskt till Östersund,
Der allt stod i blomma och grönt.
Och straxt med en sak kom jag underfund,
Att stadens läge var skönt.
Kring torg och gator jag ställde min gång
Och gapade, rökte och teg;
Gick öfver en bro, som ett syndastraff lång,
Sexhundra och tretio steg.
.jpg&oldid=461628){kind=link}