Så kommo vi till en präktig gård,
Och ypperligt värdfolk det fanns i den.
Der mådde vi, under den ömmaste vård,
Som pera i guld hos vår gamle vän;
Ty det var just han
Och ingen ann’:
Nils Larsson i Tullus, vår riksdagsman.
Det var en gudomelig Juli-qväll,
Och lärkan sjöng sin lilla kuplett,
Och solen sken på de blåa fjäll,
Och värden skålade med oss tätt.
Och det var just han
Och ingen ann’:
Nils Larsson i Tullus, vår riksdagsman.
Det blef för oss alla en högtidsdag,
Och flaggan han hissat på högan stång.
Guds gåfvor fanns godt om af alla slag.
Och bordet, det svigtade i hans salong.
Och det var just han
Och ingen ann’:
Nils Larsson i Tullus, vår riksdagsman.
Och timmarne flögo så innerligt fort,
Och nu vill jag endast berätta för er:
Att se’n vi om dagen oss rigtigt smort,
Så gaf han på köpet oss nattqvarter.
Och det var just han
Och ingen ann’:
Nils Larsson i Tullus, vår riksdagsman.