“Stor strömming, färsk små sill, eller små sik lägges
i en låda med salt. Ett hål göres i botten på lådan,
som sedan hänges upp åtta dagar. Sedan tages fisken
upp och lägges in igen på samma sätt med nytt salt.
Fisken får en utmärkt smak och bibehåller sig året om,
som om den vore färsk.“
Kristiania var mig ej beskärt att taga i betraktande, utan nödgades jag skilja mig från mitt angenäma ressällskap och genast begagna första bantåget till Sverige. Kristiania får jag se en annan gång! — alldeles som engelsman, som försof sig då han skulle se midnattssolen i Haparanda.
Och lyckligt snart jag öfver gränsen var
Och tänkte hit och dit uppå åtskilligt,
Och slöt med att i Karlstad stanna qvar
Och inte fjeska mer än rätt och billigt.
Och detta hade till sin goda följd,
Att jag med tacksamhet, som höfs en kristen,
Mig mojade hos vännen Liljesköld
Och reste klockan fem på morgonqvisten.
Att resa så här hela Norge omkring
För roskull och ej i affärer,
Är dyrt utaf hin, men det gör ingenting,
Då man reser — med millionärer.
.jpg&oldid=461664){kind=link}