20 SKOLANS STÄLLNING TILL RELIGIONSUNDERVISNINGEN.
uteslutande i statens händer. Det var dock icke fråga om att göra folkskolan neutral i religiöst afseende; i de nyupprättade simultanskolorna undervisades hvarje konfessions barn i sin bekännelse — de protestantiska barnen enligt en noggrant uppgjord läroplan omfattande biblisk historia, bibelläsning, läsning af predikotexterna, katekes, psalmsång och bön.
Då Preussen önskade förlikning med katolska kyrkan och Falk afgick som undervisningsminister 1879, bortföll det politiska skälet för simultanskolornas gynnande; sedan dess läggas hinder i vägen för nya simultanskolors upprättande, ja en del af dem, som funnos förut, ha blifvit ändrade till konfessionsskolor, ofta emot kommunernas bestämda önskan. Nu ses lärarnes sympatier för simultanskolorna med sneda blickar af regeringen, som under Falks ministertid gjorde allt för att väcka dessa sympatier, och som då med fästningsstraff hemsökte de katolska prester, som från predikstolarna angrepo simultanskolans principer. Preussens folkskola är intet uttryck för folkets önskningar, ej en gång för kommunalrådens; det är militärstatens härskande politik, regeringens godtycke, som afgör religionsundervisningens ställning i skolan. För närvarande äro konfessionsskolor regel och simultanskolor undantag. I alla meddelas religionsundervisning; icke ens privata skolor utan religionsundervisning få upprättas. Religionsundervisningen skall gifvas af lärarne, ej af de kyrkliga myndigheterna, hvilka dock hafva rätt att leda den.
Bayerns folkskolor äro konfessionskolor. De få besökas af dissenters barn, utan att dessa behöfva deltaga i religionsundervisningen, men det är föräldrarnas plikt att skaffa dem undervisning i sin bekännelses lära.
I de katolska så väl som i de protestantiska skolorna dela presten och läraren religionsundervisningen mellan sig.
I Würtemberg finnas i regeln särskilda konfessionsskolor för katoliker och för protestanter. Liksom i Bayern meddelas kristendomsundervisningen af prester och lärare i förening. Då det i en trakt ej finnes konfessionsskola för den konfessionella minoritetens barn, kunna dessa besöka flertalets skola utan att deltaga i
