Den här sidan har korrekturlästs
När sorgekalk i rågadt mått
Dig skänkts af stumma strider
Och stjärnans ljus får skåda blott
Hur tungt du lider,
Då brister fram så mörk, så öm
En stilla sång på tåreström,
Som sorgen sakta söfver,
När kalken flödar öfver.
