Sida:Wirsen,Visorromanserochballader140.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
132

Till Clemens skrif: 'stortalig är din tunga,
Men du skall tiga för min hämnarröst,
Din griftepsalm skall ganska snart man sjunga,
Om du ej lyda vill med ödmjukt bröst!’
Skrif honom till, att dag till ända skrider,
Att till den sista timmen snart det lider,
Att allt för hårdt mitt långmod pröfvadt blef.’
Till påfven så, som Herren bjöd, jag skref.»

––––––––––
6.


«Guds son har talat till sin brud Birgitta:
'Från mig, från mig till påfven Urban[1] skrif,
Att jordens gods han girigt sökt besitta
Men glömt sin själ för vinst och tidsfördrif!
Skrif honom till, att, alltför vek till sinnet
Mitt stränga bud ej nog han lagt på minnet:
Han öfverflödig är, som förr han var,
I bonad, hästar, dräkt och dryckeskar.

  1. Urban V.