Den här sidan har korrekturlästs
Af marmorstoder skiner
Hos dig hvar hägnad vrå,
Och vilda apenniner
Du ser i kedja stå.
Behaget, lyxen, glansen
Bedåra synen här:
Af aftonrenässansen
Ett bortskämdt barn du är.
Men, Boboli, du fångar
Dock hjärtat allra mest
Med den af dina gångar,
Där svårmod prägeln fäst,
Cypressallén, som sprider
En skymning allvarsam
Och sakta nedåt glider
Mot vänlig svanedamm.
