Den här sidan har korrekturlästs
Den stilla dal, där röda smultron mogna,
Är bild af fredad däld i högre rymd.
Hvad äro blommorna? Vår själs förtrogna,
Fast deras gåtas mening här är skymd.
Förklädda genier, ros och lilja! Båda
I blommen här i mänskosyskons vård,
Ert rätta väsen skall en gång jag skåda
I någon öfverjordisk örtagård.
5.
Den aldrig älskat har, som ständigt finner
Ett uttryck lätt till hands för inre glöd.
När hjärtat högsta mått af sällhet hinner,
Dör språket bort i känslans öfverflöd.
