Stormen 1703
|
På Wikipedia finns en artikel om Great Storm of 1703. |
För 3 dagar sedan war i Holland en så förskräckelig storm at man i manne minne ey har settdes like. De skönste Träen i landet äre omkul blåste, intet huus oskat blifwit, många aldeles nedfalne, , Dijkerne på somlige ställen igenom brutne, och många skepp förgångne, hwaribland några af dem, som skule den nye Konungen i Spaien öfwerföra, hwar igenow han och hans fölie hafwa mist starsta delen af deras saker, så at många af dem hafwa ganska litet behållit. Något af det inskeppade Krigsfolket skal och wara förgångit, och en mächta stor skada utur siön eliest förspörias. Detta torde blifwa orsak til et nytt och långsamt drögsmål med högb:te Konungs afresa här ifrån omskönt winden blifwer god.
Ifrån Förleden Fredags afton til Söndagen har desse och de nästgränsande orter och länder öfwergått en mächta owanlig och hiskelige storm, så at man utur det Holstenske och Brämiske, samt ifrån Lübeck, Rostock, Wismar och LantRügen hörer ynkelige berättelser om Thornens omkulblåsande, husens öfwerända kastande och menniskiors förolyckande, och har man orsak at och så utur Siön åtskillige bedröfwelige tiender befara.
|
Samma dagsom den Swänska Esquadren här ifråu redden aflop, upwäxte emot aftonen ett förskräckeliget Stormwäder, hwilket alt til denne stund har warat, och fruchtar man at utur Siön åtskillige olyckor lära förspörias.
Förleden Fredags blåste det här mycket hårt, hwilket emot aftonen mera och mera tiltog, til dess om natten en storm upwäxte, hwars lika ingen kan säija sig tilförende hafwa wetat af. Det finnes fast intetet huus i staden, som ey lidit skada. Många menniskior äre wordne begrafne under deras egne huus, och andra sargade, hafwandes man samme bedröfwelige tiendrr öfwer alt ifrån landet, och förnimmes ibland annat, at Biskopen af Bath och Wels tillika med sin Fru är under sitt eget huus ihielslagen, hwilket öde många andra förnäme personer här och där hafwa undergått. Ifrån Dunes blifwer berättat at Admiral Beanmont, med det skeppet som han sielf förde, och 3 andre Örlogskep äre föregångne, så wäl som ett Örlogskepp i Harwich, och ett i Jarmonth. Admiralerne Schowel och Fairborne woro dagen tilförende seglade ifrån Dunes at komma hijt upp i riwieren med 3 skepp af andra rangen, och 5 af den tridie. I dag förnimmes omsider, at Schowel ligger med 5 Örlogskepp för ankar ey långt ifrån Harwich, men af de 3 flera Örlogskeppen som woro med honom i fölie, hafwer man ey änuu några tiender. Af de här intil inkomne underrättelserne finner man, at 9 af Hennes May:tz Örlogskepp äre förlorade, doch en deelaf manskapet räddat, men månge af Örlogskeppen förnimmes wara skadde. Utur Dunes äre 90, och ifrån Jarmouth öfwer 200 Köpmanskepp wordne drefne til Siös, af hwilka doch största delen äre komne i säkerhet. Parlamentet är mycket willigt til at ersättia den skaden, som denne stormen förorsakat, och har bewiliat Hennes May:tt ansenlige penninge summor så wäl til at upfylla antalet af de förgångne Örlogskeppen, som til at hugna och undsättia deras Änckior af Siöfolket, som blifwa saknade.
Man har ännu intet något wist hört om Admiralen Callenbergs Esquadre, som för den sidste stormen war med det inskippade manskapet åt England utlupen, doch tror man, at han i någon Norsk hamn lärer wara inlupen.
|
Efter en noga upteckning befinnes 13 wåra krigsskepp i den sidste stormen wara förkommen samt något öfwer 1300 botzfolck, men elliest i gemen förminskas den förmente skaden ifrån alle orter, och komma efter hand åtskillige skep, som man hållet förlorade, åter til rätta igen.