Hoppa till innehållet

Fallande blad/Sverige

Från Wikisource, det fria biblioteket.
(Omdirigerad från Sverige (Jacobson))
←  Till Norge!
Fallande blad
av Harald Jacobson

Sverige
Håll ut!  →
Dikten även moderniserad och tonsatt av Henrik HeimerSverige är mitt allt på jorden. På Wikipedia finns en artikel om Sverige är mitt allt på jorden.


[ 63 ]

SVERIGE.


SVERIGE är mitt allt på jorden!
Intet är som Sverige skönt,
med det hvita fjäll mot norden
furugördladt, norrskenskrönt!
Där gå fria, stolta strömmar.
Ljuf och rik är insjöns våg.
Där bo fädrens stora drömmar
än i trogna söners håg …

Sverige är mitt allt på jorden!
Intet är som Sverige kärt!
Första stegen, första orden,
där af mor och far jag lärt.
Där jag lekt i stilla hagar,
styrt i sagans rike in.

[ 64 ]

Där jag drömt i unga dagar,
Drömt om hjärtevännen min …

Sverige är mitt allt på jorden!
Intet är som Sverige rikt!
Gaf det stundom bark på borden,
var det dock i tro sig likt.
Det bar bästa malm i bergen,
bästa malm i bröst också
och i fanan bästa färgen —
solens gull på himlens blå!

Det tyrannens ok har brutit,
stormat fram i Carlamod,
men ock ljus i världen gjutit
och sin Bibel värjt med blod.
Det födt kung åt tankens länder.
Det haft drott i diktens värld.
Djärft i segervana händer
det fört penna, plog och svärd …

Hell då Sverige! Hell dig, kära,
bragdbekrönta fosterjord!
Jag vill kämpa, att din ära
kring all världen varder spord.

[ 65 ]

Hvart mig vägen än må bära,
blott hos dig är hjärtat fritt!
Månget språk kan tungan lära,
hjärtat lär sig endast ditt!

Skall väl du din frihet mista
för en lysten grannes skull?
Nej, vid mina fäders kista!
Nej, vid dina kämpars mull!
Grunden själf till slott och koja
darra vill i vredesbrand
vid blotta tanken på en boja
för det gamla Sveriges land …

Var då trygg, mitt dyra Sverige!
Tag mig helt för allt du gaf!
Intill döden jag dig värje!
Aldrig du skall gå i graf!
Förr sig nordens stjärna släcker,
än din frihet varder all!
Än, när domedagen bräcker,
gamla Sverige lefva skall!