Visor, romanser och ballader/Den lyckliga kusten
Utseende
← Oriflamme |
|
Skärare grönska → |
Den lyckliga kusten.
Beslöjad af drömmarnes dimma,
Som skälfver för morgonens strimma,
Du vinkar, lycksaliga kust,
Där allt, som härnere blef härjadt,
Står räddadt, föryngradt och bergadt
Och ersatt hvar hjärteförlust;
Jag ser dig ur skyarna glimma,
Men slöjad af drömmarnes dimma.
Som skälfver för morgonens strimma,
Du vinkar, lycksaliga kust,
Där allt, som härnere blef härjadt,
Står räddadt, föryngradt och bergadt
Och ersatt hvar hjärteförlust;
Jag ser dig ur skyarna glimma,
Men slöjad af drömmarnes dimma.
Hvad flyktigt här föddes och släcktes
Där skönt till odödlighet väcktes,
Där skimrar en anblick förent
Af första syrenernas knoppning,
Af brudens försynta förhoppning,
Af allt, som är älskligt och rent,
Af ljusa och vårliga minnen,
Af böner från barnsliga sinnen.
Där sväfvar emot oss en blandning
Af persikeblommornas andning,
En syn af ett haf i safir,
Af svanor, som silfrade segla,
Af själar, som himmelen spegla,
Af oskuld i gryningens skir,
Där bor hvad vi skyggast förnimma,
Men slöjadt af drömmarnes dimma,
Af persikeblommornas andning,
En syn af ett haf i safir,
Af svanor, som silfrade segla,
Af själar, som himmelen spegla,
Af oskuld i gryningens skir,
Där bor hvad vi skyggast förnimma,
Men slöjadt af drömmarnes dimma,