1.
Ära ske Herren! Vår hjälpare Herren är vorden.
Målet han satte för skövlingen, våldet och morden.
Han till vår nöd
Vände sitt öga och bjöd:
Frid vare åter på jorden.
2.
Och, som en stråle fördelar de samlade skyar,
Fredsbudet kommer och glädjen och hoppet förnyar.
Ljuvligt och sällt
Hälsar det dalar och fält,
Hälsar det städer och byar.
3.
Långsamma dagar ej mer i bekymmer förnötas:
Fredliga yrken i trevliga boningar skötas.
Välstånd och ro
Tryggade nejder bebo,
Godhet och trohet där mötas.
4.
Lycka ske konungen! Herren hans vägar berede,
Styre hans råd och hans hjärta för sorgerna frede.
Herren vårt land
Hägne med faderlig hand
Och i sin fruktan oss lede.
5.
Bären för Herren det offer som honom behagar:
Saktmod i lyckan och tålamod, när han oss agar,
Sanning och dygd,
Kärlek för fädernebygd,
Lydnad för konung och lagar.
*6.
Ära ske Herren! Ja, Herren allena ske ära,
Mäktig att göra långt mer, än vi mäkta begära.
Härligt och stort
Är vad den Evige gjort,
Honom vårt offer vi bära.
